UK

Ny kriminalpolitik och straffskärpningar
– En ny Sentencing Act har fått kunglig stadfästelse i parlamentet. Lagen tar bort automatisk frigivning för brottslingar som sköter sig dåligt och stärka straff/skyldigheter för samhällspåföljder.

Stora polisreformer på gång
– Regeringen planerar en omfattande omorganisation av polisstyrkorna i England och Wales (från dagens 43 mindre styrkor ner till färre större regioner) för att bättre bekämpa brott såsom butikskrim, telefonstölder och antisocialt beteende.

Ny EU-lag mot korruption

• Rådet (EU-länderna) och Europaparlamentet har nått en preliminär överenskommelse om ett nytt EU-direktiv som skapar gemensamma kriminaliseringsnormer för korruptionsbrott i hela EU.
• Det betyder att handlingar som mutor, otillbörlig påverkan och andra korruptionsrelaterade brott kommer att definieras och bestraffas likadant i alla medlemsländer.

Syftet är bättre samordnad utredning, förebyggande och straffrättslig hantering.

Direktivet måste nu antas formellt innan det träder i kraft.

Varför det är viktigt: Korruption utgör en betydande risk för rättssäkerhet, marknadens funktioner och demokrati. Harmoniserade regler ska göra det svårare att utnyttja lösa nationella lagar.

Stora nya rättsliga reformer i Danmark 🇩🇰

Tuffare utvisnings- och deportationslagar
Danmark har precis presenterat en av de hårdaste deportationsreformerna i modern tid: regeringen vill göra det enklare att kasta ut utländska medborgare dömda för allvarlig kriminalitet (minst 1 års fängelse), även om det kan strida mot nuvarande mänskliga rättigheter i Europa.

Systemet kan inkludera fotbojor (elektronisk övervakning) för dem som stannar.

Sveriges första klass‑1‑anstalt för kvinnor öppnar
Anstalten Tidaholm har nu tagit emot kvinnor på högsta säkerhetsnivå (klass 1). Det är första gången i Sverige som kvinnor placeras i sådan säkerhetsklass, delvis på grund av att fler kvinnor begår mycket allvarliga brott.

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/inifran-sveriges-forsta-klass-1-fangelse-for-kvinnor-stor-omstallning-for-dem?utm_source=chatgpt.com

Ny utredning: brottsligt att vara medlem i kriminellt gäng

• Regeringens utredning föreslår att medlemskap i ett kriminellt gäng ska vara ett eget brott som kan leda till fängelsestraff – även om personen inte begått ett annat konkret brott. Det kan innebära upp till hundratals fler fängelsedomar per år om förslaget går igenom i riksdagen.
  👉 Det här är en av de största nyheterna just nu (februari 2026) inom kriminalpolitik i Sverige.

Strategiskt fokus: fler resurser till rättsväsendet

• I statens budget har riksdag och regering prioriterat betydligt ökade satsningar på rättsväsendet för att bekämpa organiserad brottslighet, med flera miljarder extra i period 2023–2026 för polis, åklagare och domstolar.

Historiska reformer som fortfarande påverkar
Även om dessa inte är beslut den senaste veckan så är de viktiga för kriminalpolitiken just nu:

• Sänkt straffansvar på agendan
  Debatt pågår om att sänka åldern för straffansvar för allvarliga brott — ett svar på att kriminella gäng rekryterar unga.
• Förslag om att kunna förlora medborgarskap
  Regeringen vill ändra grundlagen så att personer med dubbel medborgarskap som begår allvarliga, samhällsskadliga brott kan förlora sitt svenska medborgarskap.

Säpo varnar för rysk rekrytering i Sverige

• Säkerhetspolisen meddelar att ryska underrättelsetjänster ökar risken för att Wagnergruppen försöker rekrytera så kallade “förbrukningsagenter” i Sverige — alltså personer som kan utnyttjas för sabotage eller påverkan inom landet. Det handlar om ett nytt hotbegrepp som Säpo sett tecken på i Europa och som man befarar också kan drabba Sverige.

Rysk man häktad i Sverige efter USA-begäran

• En internationellt efterlyst rysk man, misstänkt för grovt sanktionsbrott i USA, har häktats i Sverige efter en Säpo-insats. Fallet hanteras nu för eventuell utlämning, där både justitieminister och åklagare är involverade.

Stor polisinsats mot gängkriminalitet
Polisen har nyligen satt igång en omfattande operation med kodnamnet ”Skugglandet” mot gängledaren Ildar “Scar” Galiyev och hans nätverk. Galiyev har utlämnats från Grekland och är misstänkt för flera grova brott inklusive mord, mordförsök och grova vapenbrott. Insatsen är ett exempel på hur polisen försöker slå ut ledare inom organiserad brottslighet.

Dödsfall i häkte utreds
En person har hittats död i Kronobergshäktet i Stockholm, vilket är det fjärde dödsfallet i svenska häkten sedan årsskiftet. Ingen brottsmisstanke i nuläget, men utredning pågår för att fastställa varför det hände.

Polisen pekar på förändrat brottsmönster
Polisen beskriver ett ”historiskt skifte” där bedrägerier ökar kraftigt och riskerar att gå om stölder som det vanligaste brottet i Sverige. Det här speglar en trend där organiserad brottslighet lockas till brott som ger stora pengar med lägre risk än traditionella stölder

ICC-rättegången mot Rodrigo Duterte går vidare
Rodrigo Duterte, före detta president i Filippinerna, står inför pre-trial hearings vid International Criminal Court (ICC) i Haag, där han är åtalad för tre fall av mord som brott mot mänskligheten kopplat till sin brutala så kallade “war on drugs”. Rättegångsförhandlingarna har precis börjat, och ICC-domare har upp till 60 dagar på sig att avgöra om målet går vidare till huvudförhandling. Anhängare protesterar både för och emot processen.

Amnesty International och människorättsgrupper ser detta som ett avgörande tillfälle för rättvisa för det stora antal offer som dödats under kampanjen mot narkotikabrott.

Internationell brottsbekämpning med svensk koppling
En stor internationell insats, ofta kallad Operation Candy, har lett till att svenska polisen tillsammans med Europol mfl. slagit mot ett globalt narkotika‑ och penningtvättsnätverk.

Flera personer har gripits i Sverige, Spanien och Thailand, kopplade till omfattande narkotikasmuggling och ekonomisk brottslighet.

Grov brottslighet och rättegångar

• En person har häktats misstänkt för synnerligen grovt narkotikabrott och grovt penningtvättsbrott i Sverige.
• I Skåne har en kvinna i 30‑årsåldern häktats misstänkt för våldtäkt mot barn, med brott som ska ha skett under 2023.

Kriminella ledare och organiserad brottslighet
Polisen rapporterar att flera gängtoppar fortfarande styr brottslig verksamhet från utlandet, och att detta är en prioriterad målgrupp för internationellt polissamarbete. brottsbekämpning med svensk koppling

Storbritannien – ny enhet mot nätbedrägerier
Den brittiska regeringen skapar ett nytt Online Crime Centre som ska samordna polis, banker, teleoperatörer och teknikföretag i kampen mot organiserade bedrägerinätverk på internet.

Satsningen är ett svar på att bedrägeri blivit landets vanligaste brottstyp.

ICC öppnar ny utredning mot Belarus
Internationella brottmålsdomstolen (ICC) inleder en undersökning om påstådda brott mot mänskligheten i Belarus, bland annat politiska deportationer. Fallet togs upp eftersom delar av brotten sägs ha skett på litauiskt territorium, trots att Belarus inte är medlemsland. Oppositionen i Belarus välkomnar utredningen som ett steg mot ansvarstagande.

Stor varning om organiserad brottslighet i Belgien
En högt uppsatt domare varnar att Belgien riskerar att bli ett ”narco‑state” på grund av massiv kokainsmuggling via Antwerpen. Korruption, hot mot rättsväsendet och fallande konfiskeringssiffror gör situationen allvarlig, enligt rättsväsendets egna aktörer.

Banbrytande åtal i London
En före detta syrisk överste ställs inför rätta i Storbritannien under crimes against humanity‑lagstiftning för första gången. Han misstänks ha lett dödliga angrepp och tortyr i Damaskus under 2011‑upproret.

Dom i Turkiet om rättsväsendets missbruk
I Istanbul frias styrelseledamöter i advokatföreningen i ett fall som Amnesty beskriver som ett uppmuntrande tecken mot missbruk av rättssystemet.

ICC och global rättvisa – pågående fall och juridiska trender

Internationella brottmålsdomstolen (ICC) fortsätter spela en central roll i kampen mot krigsbrott, folkmord och brott mot mänskligheten. Trots politiska påtryckningar och operativa utmaningar utreder och åtalar domstolen högt uppsatta ledare och militärer runt om i världen.

Aktuella utredningar

• Ukraina: ICC utreder misstänkta krigsbrott, inklusive attacker mot civila och deportation av barn.
• Palestina: Brott begångna på Gaza och Västbanken utreds, med arrester utfärdade för vissa misstänkta.
• Darfur, Sudan: Arrester har utfärdats för tidigare ledare, men flera misstänkta, som Omar al‑Bashir, är fortfarande på fri fot.

Rättegångar och domar

• Ali Kushayb (Darfur): Dömd för krigsbrott och brott mot mänskligheten – en av få fällande domar i ICC:s historia.
• Joseph Kony (Uganda): Åtal finns, men Kony är fortfarande efterlyst.
• Frankrike: Erkänner Yazidiskt folkmord genom dom i frånvaro – exempel på nationell rätt som kompletterar ICC:s arbete.

Utmaningar

ICC möter interna prövningar och externa politiska påtryckningar, bland annat sanktioner från icke‑medlemsländer. Gripanden är svåra att verkställa i konfliktzoner, och domstolen måste balansera sekretess och transparens för att skydda vittnen.

Sammanfattning

Trots begränsningar är ICC en central aktör för internationell rättvisa. Domstolens arbete, i kombination med nationella rättssystem, visar att ansvar för krigsbrott och folkmord inte längre är en abstrakt idé utan en juridisk process som pågår globalt.

Regeringen föreslår att permanent uppehållstillstånd för asylinvandrare ska slopas och ersättas med endast tidsbegränsade tillstånd. Lagen väntas träda i kraft den 12 juli och gäller bland annat flyktingar, skyddsbehövande och personer med familjeanknytning. Även de som fått tillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter omfattas. Syftet är att skapa en mer förutsägbar migrationspolitik.

Andrij Jermak, som tidigare var en av Ukrainas president Volodymyr Zelenskyjs närmaste Medarbetare och stabschef, har häktats i samband med en omfattande korruptionsutredning. Gripandet markerar en av de mest uppmärksammade politiska skandalerna i Ukraina på senare tid.

Misstänks i omfattande härva

Enligt uppgifter från ukrainska medier, bland annat RBK-Ukraina, rör utredningen misstankar om ekonomiska oegentligheter kopplade till statliga projekt och energisektorn. Flera personer ska vara inblandade i ett upplägg där stora summor pengar misstänks ha förts genom bolagsstrukturer och falska avtal.

Utredningen är kopplad till det statliga energibolaget Energoatom, som tidigare varit föremål för granskning kring upphandlingar och ekonomi.

Häktningsbeslut och förnekanden

En domstol har beslutat att Jermak ska sitta häktad under utredningen, med en mycket hög borgen satt om han skulle släppas fri. Han förnekar brott och har meddelat att han kommer att överklaga beslutet.

Myndigheterna har inte offentliggjort alla detaljer kring bevisläget, men säger att utredningen gäller misstänkt korruption och penningtvätt i stor skala.

Politisk känslighet

Fallet är politiskt känsligt eftersom Jermak under lång tid var en central figur i Zelenskyjs innersta krets och hade stort inflytande över både inrikespolitik och diplomatiska frågor.

Häktningen ses därför inte bara som en juridisk process, utan också som ett test för Ukrainas pågående arbete mot korruption i en tid av krig och internationellt stöd.