Hundratusentals AI-låtar. Miljarder falska streams. Över åtta miljoner dollar i royalties. Bakom musikstreamingens glittrande yta växer en ny form av digital brottslighet. I New York försöker svenska Melanie Stavenow spåra människorna bakom fusket.

När vi trycker på play på Spotify eller en annan streamingtjänst tänker vi sällan på vad som händer bakom kulisserna.

En stream kan verka obetydlig. Men tillsammans blir miljarder lyssningar en enorm ekonomisk marknad.

Och där det finns pengar finns bedragare.

Det är här svenska Melanie Stavenow kommer in i bilden.

33-åringen arbetar i New York för National Cyber-Forensics and Training Alliance, NCFTA, en organisation som samarbetar med myndigheter och privata företag för att bekämpa cyberbrott.

En av hennes uppgifter är att försöka förstå hur människor manipulerar musikstreaming för att tjäna pengar.

Det kan handla om allt från falska konton och bottar till nätverk där hundratals eller tusentals konton används för att skapa konstgjorda lyssningar.

Från musik till brott

Grundidén är enkel.

En bedragare laddar upp musik och ser sedan till att låtarna spelas automatiskt, om och om igen.

Streamingplattformarnas ersättningssystem bygger på lyssningar. Om en stor mängd falska streams kan få systemet att tro att musiken är populär kan pengar börja betalas ut till personen bakom musiken.

Det handlar alltså inte bara om att fuska med en topplista.

Det handlar om pengar.

Och när stora mängder pengar kan flyttas genom ett till synes legitimt system uppstår också en möjlighet till penningtvätt.

Svenska granskningar har tidigare visat hur kriminella nätverk försökt använda streamingplattformar i sådana upplägg.

AI förändrar spelplanen

Det som gör dagens situation särskilt oroande är utvecklingen av generativ AI.

Tidigare behövde en bedragare faktiskt producera musik, anlita musiker eller köpa stora mängder innehåll.

Nu kan AI användas för att skapa musik i mycket större skala.

Det innebär att den största begränsningen – att producera tillräckligt mycket innehåll – i praktiken kan försvinna.

Musik kan skapas.

Artistnamn kan skapas.

Omslag kan skapas.

Och därefter kan musiken distribueras till streamingplattformar.

Bedragaren behöver inte ens ha en stor hit.

Tvärtom kan det vara smartare att skapa enorma mängder musik och sprida ut lyssningarna.

Ett amerikanskt fall visar hur långt det kan gå

I USA har myndigheterna redan slagit fast att detta inte längre är ett hypotetiskt hot.

Musikproducenten Michael Smith erkände 2026 att han deltagit i ett omfattande streamingbedrägeri.

Enligt det amerikanska justitiedepartementet skapade han hundratusentals AI-genererade låtar och använde tusentals botkonton för att generera miljarder artificiella streams.

Pengarna blev enorma.

Myndigheterna säger att Smith fick mer än åtta miljoner dollar i felaktiga royaltyutbetalningar. Det belopp som han gått med på att förverka uppgår till drygt 8,09 miljoner dollar.

Det motsvarar tiotals miljoner svenska kronor.

Och metoden visar varför AI är så betydelsefullt.

Smith behövde inte skapa en enda enorm hit.

Han kunde skapa ett enormt bibliotek av musik och sprida ut lyssningarna.

På så sätt blev det svårare att upptäcka fusket genom att bara titta efter enskilda låtar med orimligt höga lyssnarsiffror.

Det handlar om ett digitalt pussel

Det är därför Melanies arbete inte bara går ut på att hitta en låt med för många streams.

I stället handlar det om att hitta samband.

Vilka konton spelar låtarna?

Vilka personer ligger bakom kontona?

Vilka e-postadresser används?

Vilka betalningsuppgifter återkommer?

Vilka distributörer används?

Vilka tekniska spår finns mellan olika konton?

En uppgift som isolerat sett kanske inte betyder någonting kan tillsammans med hundratals andra datapunkter avslöja ett helt nätverk.

Det är mer underrättelsearbete än traditionellt musikbranschjobb.

Bedragarna försöker ligga steget före

Problemet är att även bedragarna anpassar sig.

Om en streamingplattform upptäcker ett visst beteende kan bedragarna ändra metoden.

De kan byta konton.

Byta distributör.

Ändra lyssningsmönster.

Sprida ut aktiviteterna.

Och i framtiden kan AI potentiellt användas även för den delen av operationen.

Det skulle innebära ett helt nytt slags cyberbrott där systemen inte bara producerar falskt innehåll utan också försöker lära sig hur de ska undvika upptäckt.

Musikbranschen slår tillbaka

Musikindustrin har samtidigt börjat bygga ett betydligt mer organiserat försvar.

Music Fights Fraud Alliance samlar företag och organisationer från musikbranschen för att dela information om bedrägerier.

Det är viktigt eftersom en enskild streamingplattform kanske bara ser en liten del av ett nätverk.

Om samma personer använder flera tjänster, distributörer eller artistkonton kan den samlade informationen däremot avslöja mönstret.

Spotify har också infört åtgärder mot artificiell streaming och kan bland annat ta bort musik och vidta ekonomiska åtgärder när omfattande manipulation upptäcks.

Målet är att göra bedrägeriet både svårare och mindre lönsamt.

Vem betalar egentligen?

Det finns en viktig dimension som lätt glöms bort.

När en bedragare tar emot pengar genom falska streams skapas inte nödvändigtvis nya pengar.

Pengarna kommer från samma ekonomiska system som ska ersätta riktiga musikskapare och rättighetshavare.

Det innebär att manipulationen kan påverka andra artister.

En bedragare behöver inte nödvändigtvis stjäla pengar direkt från en viss artist.

Det räcker att få en del av systemets pengar genom falska lyssningar.

Därför beskriver musikindustrin problemet som mer än ett tekniskt fel.

Det är ekonomisk brottslighet.

Svenska Melanie befinner sig mitt i utvecklingen

Melanie Stavenows bakgrund är på många sätt typisk för den nya typen av säkerhetsarbete.

Hon har studerat statsvetenskap och senare global säkerhet, konflikter och cyberbrott vid New York University.

I stället för att arbeta med traditionell kriminalitet hamnade hon i gränslandet mellan cyberbrott, underrättelseanalys och musikindustrin.

I dag handlar hennes arbete om att följa digitala spår genom ett internationellt ekosystem där bedragarna själva befinner sig långt från den plattform som slutligen betalar ut pengarna.

Och utvecklingen går snabbt.

För bara några år sedan handlade streamingbedrägeri främst om bottar och falska streams.

Nu kan artificiell intelligens automatisera själva produktionen av musiken.

Nästa steg kan bli att AI också används för att automatiskt skapa konton, testa olika metoder och anpassa bedrägerierna efter hur plattformarnas säkerhetssystem reagerar.

Då blir kampen inte längre bara mellan människor och bottar.

Den blir mellan system som försöker upptäcka manipulation och andra system som försöker undvika upptäckt.

Ett nytt slags musikindustri

Musikstreaming har gjort det möjligt för nästan vem som helst att nå en global publik.

AI gör det möjligt att skapa nästan obegränsade mängder musik.

Samma utveckling som demokratiserar musikskapandet kan därför också utnyttjas av kriminella.

Det är paradoxen.

Ju billigare och enklare det blir att skapa musik, desto billigare kan det också bli att skapa falsk musik för att manipulera ett ekonomiskt system.

Och mitt i den utvecklingen sitter svenska Melanie Stavenow i New York och försöker hitta människorna bakom siffrorna.

För bakom varje misstänkt stream finns ett konto.

Bakom kontot finns en digital identitet.

Och bakom identiteten finns i slutändan en människa som försöker tjäna pengar.

Det är den människan Melanie försöker hitta.

https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/Rj008a/melanie-33-jagar-streamingbedragare-i-new-york