Göteborgskravallerna ägde rum den 14–16 juni 2001 i Göteborg i samband med EU-toppmötet.

Under dessa dagar samlades tusentals demonstranter för att protestera mot EU och globalisering. De flesta demonstrationer var fredliga, men situationen eskalerade vid flera tillfällen och ledde till våldsamma sammandrabbningar mellan polis och vissa grupper av demonstranter. Det förekom stenkastning, bränder och omfattande polisinsatser. Över 600 personer greps och flera skadades.

Vad hände sedan?

Efter kravallerna följde en lång period av utredningar, rättsprocesser och politisk debatt. Flera personer åtalades och dömdes i efterhand, både demonstranter och i vissa fall poliser kopplade till händelserna.

Händelserna ledde till en omfattande granskning av polisens metoder, särskilt kring inneslutningar och massgripanden. Diskussionen i Sverige handlade mycket om var gränsen går mellan att upprätthålla ordning och att skydda demonstrationsfriheten.

På längre sikt påverkade Göteborgskravallerna hur svensk polis arbetar vid större demonstrationer och internationella toppmöten. Erfarenheterna användes för att utveckla nya strategier för dialog, planering och konflikthantering.

25 år senare ses händelserna fortfarande som en viktig vändpunkt i svensk samtid, där frågor om yttrandefrihet, polisens våldsanvändning och protesters roll i demokratin fortfarande diskuteras.

https://www.gp.se/nyheter/goteborg/okanda-bilderna-fran-kravallerna-under-eu-toppmotet-i-goteborg.fc3f121b-6f95-4c88-bab8-c1da1227c980