Etiketter: eulagaryttrandefrihet

Läst 26 ggr

2026-09-01 13:02

ChatGPT under nya EU-regler – juridiken och användarnas rättigheter

Den 31 augusti 2026 fattade Europeiska kommissionen ett beslut som innebär att ChatGPT omfattas av de strängaste skyldigheterna enligt EU:s förordning om digitala tjänster, Digital Services Act (DSA). Beslutet innebär att ChatGPT klassificeras som en Very Large Online Search Engine (VLOSE).

För den som använder ChatGPT kan beslutet väcka många frågor. Vad innebär det egentligen? Får EU större tillgång till våra uppgifter? Förändras reglerna för hur OpenAI får använda personuppgifter? Och kommer användaren själv att märka någon skillnad?

Svaret är mer nyanserat än många rubriker kan ge intryck av.

Det handlar inte om ett förbud mot ChatGPT och inte heller om ett beslut från EU-domstolen. Det är ett beslut av Europeiska kommissionen inom ramen för Digital Services Act.

Den juridiska betydelsen är framför allt att OpenAI får ett utökat ansvar för att identifiera, bedöma och hantera de systemiska risker som ChatGPT kan innebära för användare och samhälle.

Varför har ChatGPT fått denna klassificering?

Digital Services Act innehåller särskilda regler för de allra största digitala tjänsterna.

En tjänst kan klassificeras som en mycket stor onlineplattform eller mycket stor onlinesökmotor om den har mer än 45 miljoner genomsnittliga aktiva användare per månad inom EU.

Enligt Europeiska kommissionens aktuella uppgifter har ChatGPT omkring 159,1 miljoner genomsnittliga månatliga aktiva användare inom EU. ChatGPT har därmed passerat den gräns som utlöser de särskilda reglerna.

Kommissionen har klassificerat ChatGPT som en Very Large Online Search Engine, medan bland andra Reddit och Roblox har klassificerats som Very Large Online Platforms.

Klassificeringen innebär inte att ChatGPT plötsligt blivit en traditionell sökmotor. Den visar snarare hur EU:s regelverk tillämpar DSA:s definitioner och skyldigheter på en mycket stor digital tjänst.

Ett större juridiskt ansvar för OpenAI

När en tjänst omfattas av reglerna för VLOSE uppstår ett antal ytterligare juridiska skyldigheter.

En central del är skyldigheten att identifiera och hantera systemiska risker.

Det kan exempelvis handla om risker för:

spridning av olagligt innehåll,
grundläggande rättigheter,
minderårigas säkerhet och välbefinnande,
fysisk och psykisk hälsa,
samhällsdebatten,
val och demokratiska processer,
allmän säkerhet.

Bakgrunden är att en tjänst med mycket stor räckvidd kan få konsekvenser långt utanför den enskilda användaren.

EU:s utgångspunkt är därför att de största digitala tjänsterna måste ta ett större ansvar för vilka konsekvenser deras system kan få.

Betyder det att ChatGPT måste censurera mer?

Inte automatiskt.

DSA innehåller regler om hantering av olagligt innehåll och ger användare vissa rättigheter när innehåll begränsas eller tas bort. Samtidigt ska reglerna tillämpas på ett sätt som respekterar grundläggande rättigheter, däribland yttrandefriheten.

Det är därför förenklat att beskriva beslutet som ett krav på att ChatGPT ska censurera mer.

Den juridiska frågan är snarare hur OpenAI ska utforma sina system för att hantera olagligt innehåll och samtidigt respektera användarnas rättigheter.

Det kan innebära förändringar i hur tjänsten är utformad och hur vissa risker hanteras, men det innebär inte att EU har beslutat vad som får sägas i varje enskild ChatGPT-konversation.

Får EU läsa våra ChatGPT-konversationer?

Detta är sannolikt den fråga som väcker störst oro bland användare.

Det korta svaret är nej, inte generellt.

Det är en viktig juridisk distinktion mellan tillsynsbefogenheter och allmän tillgång till användardata.

DSA ger Europeiska kommissionen långtgående möjligheter att utöva tillsyn över mycket stora digitala tjänster. Kommissionen kan under vissa förutsättningar begära information och data för att kontrollera att reglerna följs.

Det finns också bestämmelser som under vissa förutsättningar ger kvalificerade forskare tillgång till data för forskning om systemiska risker.

Detta är dock något helt annat än att EU skulle få möjlighet att fritt läsa alla användares privata samtal.

Om personuppgifter behandlas eller lämnas ut måste även dataskyddsreglerna beaktas. Här blir GDPR central.

DSA och GDPR – två olika regelverk

En viktig juridisk skillnad är att DSA och GDPR reglerar olika saker.

Digital Services Act handlar bland annat om:

digitala tjänsters ansvar,
olagligt innehåll,
transparens,
systemiska risker,
algoritmiska system,
användarskydd,
tillsyn av stora digitala tjänster.

GDPR handlar däremot om behandling av personuppgifter.

Det omfattar bland annat frågor om:

rättslig grund för behandling,
information till den registrerade,
tillgång till personuppgifter,
rättelse,
radering,
begränsning av behandling,
dataportabilitet.

Det nya beslutet om ChatGPT innebär alltså inte att GDPR ersätts eller att OpenAI får använda personuppgifter fritt.

Tvärtom måste DSA och GDPR tillämpas parallellt.

Vad händer med användarnas data?

Frågan om vad som händer med den data som användaren lämnar till ChatGPT är därför fortfarande i första hand en dataskyddsfråga.

OpenAI behandlar olika typer av information i samband med användningen av tjänsten, exempelvis kontouppgifter, teknisk information och det innehåll som användaren lämnar till tjänsten.

Hur sådan information får behandlas beror bland annat på vilken rättslig grund som finns och vilken typ av data det handlar om.

För användaren är det därför viktigt att inte blanda ihop två frågor:

Vad OpenAI får göra med användarnas personuppgifter enligt GDPR, och

vilken information OpenAI måste kunna lämna till EU:s tillsynsmyndigheter när det finns stöd för detta i DSA eller annan lagstiftning.

Det senare innebär inte automatiskt att all användardata blir tillgänglig för EU.

Större krav på transparens

En av de mest betydelsefulla förändringarna är kravet på större transparens och kontroll.

Mycket stora digitala tjänster ska bland annat genomföra riskbedömningar och vidta åtgärder för att minska identifierade risker. De omfattas också av krav på oberoende revision och ytterligare rapporterings- och transparensskyldigheter.

Det innebär att OpenAI i större utsträckning måste kunna förklara hur ChatGPT fungerar ur ett regulatoriskt perspektiv.

Frågan blir inte längre enbart vad OpenAI frivilligt väljer att berätta om sin tjänst.

EU får ett starkare rättsligt verktyg för att kräva information och kontrollera om företaget faktiskt följer reglerna.

Vad händer med algoritmerna?

DSA fokuserar inte bara på innehållet i en digital tjänst utan även på hur tjänsten är utformad och vilka konsekvenser dess tekniska system kan få.

Det innebär att OpenAI måste kunna identifiera risker som kan uppstå genom exempelvis hur information presenteras, hur systemet fungerar och hur användare påverkas.

För ChatGPT är detta särskilt intressant eftersom tjänsten skiljer sig från traditionella sociala medier och sökmotorer.

ChatGPT genererar själv svar och interagerar direkt med användaren. Det innebär att EU:s reglering ställs inför en relativt ny juridisk situation: hur ska regler som ursprungligen utvecklats för digitala plattformar och söktjänster tillämpas på generativ artificiell intelligens?

Är detta samma sak som EU:s AI Act?

Nej.

EU har flera olika regelverk som berör artificiell intelligens.

Ett av de viktigaste är AI Act, förordning (EU) 2024/1689.

AI Act är ett separat regelverk från Digital Services Act och bygger på ett riskbaserat system för reglering av artificiell intelligens.

Det nya beslutet om ChatGPT ska därför inte blandas ihop med AI Act.

Samma AI-tjänst kan emellertid omfattas av flera olika EU-regler samtidigt, beroende på vilken juridisk fråga som aktualiseras.

När börjar de nya skyldigheterna gälla?

Europeiska kommissionen har meddelat att OpenAI får fyra månader från notifieringen av beslutet för att uppfylla de ytterligare skyldigheter som följer av klassificeringen.

Det innebär att de nya kraven ska genomföras under hösten 2026.

För användaren behöver detta inte innebära att ChatGPT plötsligt får ett helt nytt utseende.

Många av kraven riktar sig mot OpenAI:s interna processer, riskbedömningar, dokumentation, transparens och relation till tillsynsmyndigheterna.

Förändringen kan därför vara betydligt större juridiskt och organisatoriskt än vad den blir visuellt för den vanliga användaren.

Vad händer om OpenAI inte följer reglerna?

DSA ger Europeiska kommissionen omfattande tillsynsbefogenheter när det gäller de största digitala tjänsterna.

Vid överträdelser finns möjlighet att ingripa och besluta om betydande sanktioner.

Det innebär att klassificeringen som VLOSE inte bara är en symbolisk åtgärd.

OpenAI får ett tydligare juridiskt ansvar och måste kunna visa att företaget uppfyller de krav som följer av EU:s regler.

Vad betyder beslutet för den enskilde användaren?

För den som använder ChatGPT är det framför allt tre saker som bör hållas isär.

För det första: ChatGPT är inte förbjudet.

För det andra: EU har inte genom beslutet fått en generell rätt att läsa alla privata ChatGPT-konversationer.

För det tredje: OpenAI står nu under en betydligt mer omfattande regulatorisk tillsyn enligt DSA.

När det gäller personuppgifter fortsätter GDPR att vara en central rättslig ram.

Användaren har alltså fortfarande rättigheter enligt dataskyddslagstiftningen, även efter den nya klassificeringen.

Vad betyder EU:s beslut i praktiken?

EU:s beslut den 31 augusti 2026 innebär framför allt en kraftigt förstärkt regulatorisk kontroll av ChatGPT.

OpenAI måste nu hantera ChatGPT som en tjänst av sådan omfattning att EU kräver mer omfattande riskbedömningar, transparens, kontroll och ansvar.

För den enskilde användaren innebär beslutet däremot inte att EU automatiskt får tillgång till privata konversationer eller att GDPR upphör att gälla.

Däremot får EU-kommissionen betydligt större möjligheter att granska hur ChatGPT fungerar och hur OpenAI hanterar de risker som tjänsten kan innebära.

Det är därför viktigt att skilja mellan EU:s tillsyn över ChatGPT som digital tjänst och skyddet av den enskildes personuppgifter. Den första frågan regleras i stor utsträckning genom DSA, medan den andra framför allt omfattas av GDPR.

För användarna kan den nya regleringen på sikt innebära större transparens, tydligare ansvar och starkare kontroll över hur en av världens mest använda AI-tjänster fungerar.

Samtidigt återstår viktiga juridiska frågor. En central sådan är hur långt EU:s tillsyn får sträcka sig när myndigheternas behov av insyn möter användarnas rätt till privatliv, kommunikationshemlighet och skydd för personuppgifter.

Det är sannolikt i denna gränsdragning som den fortsatta juridiska utvecklingen kring ChatGPT blir som mest betydelsefull.

Källor

Europeiska kommissionen – Commission designates ChatGPT, Reddit, Roblox under Digital Services Act, 31 augusti 2026
Europeiska kommissionen – Very Large Online Platforms and Search Engines
Europeiska kommissionen – Lista över utsedda VLOP och VLOSE
EUR-Lex – Digital Services Act, förordning (EU) 2022/2065
Europeiska kommissionen – Transparency under the Digital Services Act
EUR-Lex – Dataskyddsförordningen (GDPR), förordning (EU) 2016/679
Europeiska kommissionen – AI Act
OpenAI – EU Privacy Policy
OpenAI – Privacy Portal

Länkar till källorna

Man motionerar inte för att bli yngre utan för att bli äldre.

Commission designates ChatGPT, Reddit, Roblox under Digital Services Act

Today, the Commission has designated ChatGPT as a Very Large Online Search Engine (VLOSE), as well as Reddit and Roblox as Very Large Online Platforms (VLOPs), under the Digital Services Act (DSA).