Antalet personer som döms för mordrelaterade brott i Sverige har ökat kraftigt under de senaste åren. Det visar en ny analys från Brottsförebyggande rådet. Mellan 2023 och 2025 steg antalet lagföringsbeslut med mord som huvudbrott från 309 till 401.

Vid första anblick kan siffrorna ge intryck av att dödligt våld i samhället ökar snabbt. Men rapporten pekar på en mer komplex bild: ökningen drivs inte främst av fler fullbordade mord, utan av fler fall som rör försök, förberedelser och medverkan.

En bredare “mordkategori” i statistiken

En av de viktigaste förändringarna är hur mord som brottskategori i praktiken har breddats. I dag ingår inte bara fullbordade mord, utan även:

• försök till mord
• stämpling till mord
• förberedelse till mord
• medhjälp till mord

Det innebär att “morddomar” inte längre enbart speglar faktiska dödsfall, utan hela kedjan av handlingar som kan leda fram till ett mord.

Tidigare ingripanden – fler fall stoppas innan brottet fullbordas

En möjlig förklaring till utvecklingen är att rättsväsendet har blivit bättre på att ingripa tidigt. Polisen och åklagare lagför i större utsträckning planer och förberedelser innan ett mord faktiskt genomförs.

Det kan ses som en framgång ur ett brottsförebyggande perspektiv: fler allvarliga våldsbrott kan ha stoppats innan de sker.

Samtidigt innebär det att statistiken förändras i grunden. Där tidigare siffror främst speglade fullbordade mord, inkluderar de nu även avvärjda händelser och brott som aldrig hann fullbordas.

Svårare att tolka utvecklingen av dödligt våld

Den bredare definitionen gör det svårare att använda statistiken som en enkel indikator på hur vanligt mord faktiskt är i samhället.

Det uppstår en viktig tolkningsproblematik:

• Fler mordrelaterade domar kan betyda mer effektivt arbete mot grova brott
• Men det kan också ge intryck av en kraftigare ökning av våld än vad som faktiskt skett

Skillnaden mellan faktisk brottsutveckling och rättslig aktivitet blir därmed mer svår att urskilja.

Gränsen mellan tanke och handling suddas ut

En annan konsekvens av utvecklingen är att rättssystemet i högre grad fokuserar på tidiga stadier i brottskedjan. Planering och medverkan längre från själva gärningen får större betydelse i lagföringen.

Det väcker en grundläggande fråga i straffrätten: hur långt bak i en händelsekedja ska ansvar kunna utkrävas?

När intention, planering och förberedelse får större juridisk vikt suddas gränsen mellan vad som är ett faktiskt genomfört brott och vad som är ett avvärjt hot ut.

Effektivitet eller statistisk förskjutning?

Utvecklingen kan tolkas på två sätt.

Å ena sidan:

• rättsväsendet agerar tidigare
• fler våldsbrott kan förhindras
• kriminella nätverk lagförs i större omfattning

Å andra sidan:

• “mordstatistik” blir mindre direkt kopplad till faktiska mord
• jämförelser över tid blir svårare
• begreppet mord får en bredare och mer otydlig innebörd

Slutsats

Rapporten visar inte nödvändigtvis att Sverige har fått fler mord i traditionell mening. I stället har själva kategorin “mordrelaterade brott” förändrats och breddats, samtidigt som rättsväsendet ingriper tidigare i brottsprocessen.

Det skapar en kriminalpolitisk paradox: systemet kan samtidigt bli mer effektivt i att förhindra våld – och mer svårtolkat i hur våldets utveckling faktiskt ser ut.

Den centrala frågan blir därmed inte bara hur många mord som sker, utan hur vi definierar vad ett mord egentligen är i ett rättssystem som rör sig allt längre bak i brottskedjan.

https://bra.se/rapporter/arkiv/2026-04-28-domda-for-mord-2023-2025