En utvärdering från Brottsförebyggande rådet visar att lagändringen 2020 har förändrat hur mord bestraffas i Sverige på ett tydligt sätt. Livstids fängelse har blivit betydligt vanligare – men samtidigt mer regelbundet utdömt, vilket förändrar hur straffsystemet fungerar i praktiken.

Tydlig ökning av livstidsdomar

Rapporten visar att andelen livstidsdomar för mord har mer än fördubblats bland vuxna gärningspersoner. För personer över 21 år har andelen ökat från drygt 20 procent till över 50 procent.

Det innebär att livstid i dag är den vanligaste påföljden för mord i många fall, särskilt vid:

• partnermord
• mord i kriminella miljöer

Även unga vuxna i åldern 18–20 år döms numera ofta till livstid, något som tidigare inte var möjligt.

En straffskala som flyttats uppåt

Samtidigt visar Brå att det inte bara handlar om fler livstidsdomar – utan om en generell förskjutning av hela straffsystemet uppåt.

• Färre döms till de lägre straffnivåerna inom mord
• De tidsbestämda straffen har blivit längre
• Dråp används mer sällan

Det pekar på att domstolar oftare bedömer att fall som tidigare kunde ge tidsbestämt straff nu når upp till nivåer där livstid anses motiverat.

Minskad variation i domstolarnas bedömningar

En viktig iakttagelse i rapporten är att skillnaderna mellan olika typer av mord minskar i straffmätningen.

Tidigare fanns större spridning mellan:

• olika motiv
• olika våldsnivåer
• olika omständigheter

Efter lagändringen har fler fall börjat samlas i de högre straffnivåerna, vilket tyder på en mer enhetlig – men också mer hård – praxis.

Unga lagöverträdare påverkar utvecklingen

En särskilt tydlig förändring gäller 18–20-åringar, som numera kan dömas till livstid.

I denna grupp är livstidsdomar till och med vanligare än bland äldre gärningspersoner i vissa perioder, vilket enligt rapporten hänger ihop med:

• skärpta regler om ungdomsrabatt
• fler mord i kriminella miljöer bland unga vuxna

Det innebär en tydlig brottspolitiskt känslig förskjutning: ålder spelar mindre roll i straffmätningen än tidigare.

Domstolarna följer lagstiftarens intentioner

Intervjuer i rapporten visar att rättsväsendets aktörer i stort upplever att lagändringen har gett ett tydligare ramverk. Samtidigt pekar Brå på att praxis nu i hög grad följer en politiskt önskad stramare linje.

Flera aktörer lyfter också att:

• mord ofta innehåller försvårande omständigheter
• gränsen mellan normalfall och grova fall har blivit svårare att urskilja
• samhällsutvecklingen kring dödligt våld påverkar tolkningen

Samlad bedömning

Rapporten visar ett system som har förändrats i tre viktiga steg:

1. Fler mord leder till livstidsstraff
2. Straffnivån har generellt höjts
3. Skillnaderna mellan enskilda fall har minskat

Det innebär att Sverige i dag har en mer konsekvent men också strängare straffpraxis för mord än före 2020.

Slutsats

Livstidsstraff har blivit ett vanligare verktyg i svensk mordpraxis, men förändringen handlar inte bara om hårdare straff – utan om en bredare omkalibrering av hela straffsystemet uppåt.

Det skapar en kriminalpolitisk situation där mord i allt större utsträckning behandlas som en mer enhetlig kategori, snarare än en brottstyp med stora inbördes variationer.

https://bra.se/rapporter/arkiv/2026-03-12-livstidsstraff-for-mord