Stockholm, Sverige – 2026
Ett nytt lagförslag från den svenska regeringen föreslår att rätten till abort ska skyddas i grundlagen (regeringsformen) och därmed få ett starkare juridiskt skydd än i dag. Förslaget bygger på den statliga utredningen om fri‑ och rättigheter och presenteras i regeringens proposition till riksdagen.

Bakgrund: Utredning och politiskt uppdrag

I juni 2023 beslutade regeringen att en parlamentarisk utredning skulle granska om skyddet för grundläggande fri‑ och rättigheter i svensk lag behövde stärkas — inklusive aborträtten. Utredningen presenterade sin rapport i januari 2025, och därefter lade regeringen fram ett lagförslag till riksdagen där rätten att avbryta en graviditet föreslås skrivas in i grundlagen.

Vad föreslår regeringen?

• Grundlagsskydd för aborträtten: Den nya bestämmelsen ska ange att “den som är gravid har rätt att avbryta sin graviditet enligt bestämmelser som anges i lag”, vilket innebär ett starkare skydd för individens val än i dagens lagstiftning.
• Bevarande av Abortlagen: Den nuvarande Abortlagen (1974:595), som ger rätt till abort på begäran fram till vecka 18, föreslås fortsatt gälla och bli underställd det nya grundlagsskyddet.

När kan lagändringarna träda i kraft?

Att ändra grundlagen är en längre process i Sverige som kräver två riksdagsbeslut med ett riksdagsval emellan. Enligt regeringens bedömning kan grundlagsändringarna tidigast träda i kraft den 1 januari 2027, alternativt den 1 april 2027, beroende på hur riksdagens behandling och omröstningar går.

Motiv bakom förslaget

Regeringen anser att det svenska abortskyddet behöver stärkas och bli mer robust gentemot framtida politiska förändringar. Genom att skriva in rätten i grundlagen vill man skapa ett tydligt juridiskt skydd för individens rätt att fatta beslut om sin graviditet.

Debatt och reaktioner: Argument för och emot

För grundlagsskyddet:

• Stärker individens rätt och gör den svårare att begränsa politiskt.
• Tydliggör rätten för alla personer som kan bli gravida, oavsett könsidentitet.
• Skapar större trygghet och förutsägbarhet för vårdpersonal och individer.
• Anpassar svensk lag till internationella standarder för mänskliga rättigheter.

Mot grundlagsskyddet:

• Rätten till abort är redan skyddad i lag (Abortlagen 1974:595).
• Grundlagsskydd kan komplicera framtida lagändringar och juridisk praxis.
• Vissa menar att frågan mer hör hemma i vanlig lagstiftning och inte behöver grundlagsskydd.
• Kan bli föremål för ideologisk politisk debatt och fördröja andra rättsreformer.

Vägen framåt

Efter att regeringen lagt fram förslaget ska riksdagen behandla propositionen, först i utskott och sedan i full kammare. Eftersom det handlar om en grundlagsändring krävs två omröstningar i riksdagen med minst ett val mellan besluten — vilket gör 2027 till det tidigaste sannolika datumet för att den nya grundlagsskyddade aborträtten kan träda i kraft.

---