Annons:
Etikettbegångna-eller-misstänkta-brott
Läst 2075 ggr
imok
8/28/13, 3:01 AM

Finns det ens en chans att få honom dömd?

Kan en man med Alzheimers bli dömd för ett brott han gjort sig skyldig till innan han var sjuk och fick diagnosen?

Brotten är av sexuell karaktär gentemot ett barn. Är det överhuvudtaget möjlig för honom att dömas? Även om det skedde för väldigt många år sedan? (det är inte preskriberat än iallafall). Vittnen finns.

Annons:
[Moa-]
8/28/13, 8:49 AM
#1

Att en person är sjuk påverkar sällan domen, utan påföljden. Huruvida personen fått sin diagnos eller inte är inte heller avgörande, utan personens faktiska tillstånd vid tiden för handlingar samt tiden för domen. Däremot fordras som regel ett uppsåt att begå handlingarna, så handlingar som begås oavsiktligt är som regel ej straffbara.

Varför har personen ej anmälts långt tidigare om det finns vittnen och är klart att övergrepp begåtts?

imok
8/28/13, 10:17 AM
#2

#1 Handlingarna begicks ej oavsiktligt, det kan jag garantera.

Antar att det blir lite genomskinligt om jag säger "En vän till mig…" så well, here you go: 
Det får min mor stå för, att hon stannade kvar hos min far (förövaren). Hon ska tydligen ha trott att hon skyddade mig och att ingenting hände efter att hon uppdagade "allting".

Jag polisanmälde för ett par veckor sedan och väntar nu på att de ska höra av sig om utredningen blir nedlagd eller inte. Det är ju inte prio 1 antar jag då det hände för väldigt många år sedan. Men det är jobbigt att vänta.

Edit: Min mamma är alltså vittnet och har lovat att vittna om vad hon har sett osv.

[Moa-]
8/28/13, 10:32 AM
#3

Okej, väldigt många år sedan, hur många år rör det sig om, preskriptionen träder annars in efter 10 år med dagens regler om det rör sig om brott av normalgraden, 15 år om det rör grovt brott. (Med reservation för tidigare straffskala på de akteulla brotten.)

Hoppas i alla fall att det löser sig för er!

VildaVittra
8/28/13, 10:41 AM
#4

Preskriptionstiden börjar räknas från den dagen offret fyller 18 år.

Hur förberedd är du egentligen för krig, arbetslöshet, bränder eller sjukdom? Läs mer på Prepping iFokus

imok
8/28/13, 10:43 AM
#5

#3 Som jag har förstått det så börjar "tiden ticka" (10 år) när brottsoffret fyllt 18 år när det gäller det här fallet. Vilket betyder att jag i det här fallet har iallafall 4 år till godo. Jag är således 24 år och övergreppen skedde ungefär från 2-års ålder till och med 6-7 år.

[Moa-]
8/28/13, 10:44 AM
#6

VildaVittra; ja, det är jag som inte tänker klart tanken… Ber om ursäkt!

Annons:
imok
8/28/13, 10:59 AM
#7

Men vad tror ni kunniga om vad han kan dömas till om han döms? Vård? Och kan min mamma råka illa ut då hon inte anmälde brott mot en minderårig? Har en även en moster som fick reda på av min mamma vad som skett och inte heller gjorde något.

[Moa-]
8/28/13, 11:25 AM
#8

Det går inte att på något vis spekulera i en påföljd utan att veta förutsättningar.

(((Din mamma bör gå strafflös genom BrB 23 kap 6 § 2 st. "Om föräldrar eller andra uppfostrare eller förmyndare, i annat fall än första stycket avser, underlåta att från brott hindra den som står under deras vård eller lydnad, när det kan ske utan fara för dem själva eller deras närmaste och utan anmälan till myndighet, dömes för underlåtenhet att hindra brottet enligt vad i första stycket är stadgat." En kvinnas make bör anses som närstående, och handlingen bör därför vara straffri. Med reservation hur det bedöms när gärningsman och närstående person är samma, hinner ej gå in i förarbetena och läsa nu.))) Frånse detta, det var jag som skummade texten samtidigt som jag gjorde annat och därför läste fel, ber om ursäkt för detta!

Martin
8/28/13, 8:47 PM
#9

Håller med #8 i att det är svårt att sia om det ena eller andra med den lilla information som finns i denna tråden. Även med information är det mycket svårt för den här typen av fall är svåra att få rätt på även när de är färska, och är det lång tid senare och det inte finns några bevis mer än ord mot ord så är det tufft att hamna rätt - men det går såklart.

#8 "… underlåta att från brott hindra den som står under deras vård eller lydnad…"

Nu har jag förvisso varit uppe ohälsosamt många timmar utan sömn, men den paragrafen gäller väl föräldrar, uppfostrare eller annan förmyndare som skall hindra den som står under vård eller lydnad från att begå brott.

mvh Martin

Martin
8/28/13, 9:09 PM
#10

Och för att svara på frågeställaren: Nej - jag kan inte se att din mamma i dagsläget skall kunna råka illa ut för att hon inte anmält detta.

Det finns mängder med sådana här fall och jag har sett och läst några men aldrig hört om att den förälder som inte anmält (om man inte varit delaktig i övergreppen) skulle "råkat illa ut". Som sagt - nu vet jag för lite om vad som skett och vad din mamma vetat osv för att eventuellt kunna bedöma henne som medgärningsman, men då snarare passivt enligt första paragrafen enligt samma lag som Moa länkade till ovan.

Vidare kan din mamma inte tvingas vittna (varken till fördel för dig eller din pappa) enligt RB 36:3 1 st (undantag om vittnesplikt för anhöriga).

(irrelevant stycke om LUL borttaget)

mvh Martin

[Moa-]
8/28/13, 9:10 PM
#11

Martin; du har helt rätt, det var jag som var trött när jag försökte göra flera saker samtidigt när jag satt på jobbet, inte ett bra tillfälle att skumma texter. Ber om ursäkt för detta!

Detta var inte min vecka helt enkelt, får börja göra saker en sak i taget helt plötsligt. =P

Martin
8/28/13, 9:27 PM
#12

Ja, och jag skall stryka en del av mitt inlägg också och gå och lägga mig istället. LULen har såklart inte med detta att göra, där finns inga undantag som kan bli aktuella i detta fallet.

mvh Martin

imok
8/28/13, 11:13 PM
#13

Jag förstår att sånt här är svårt att sia, det är bara att väntan över att något ska hända är jobbig. Nog för att jag gick in i det här med tanken att det får bära eller brista. Jag är inte särskilt hämndlysten gentemot min så kallade pappa (han är riktigt sjuk och jag vet inte säkert om han minns vad han gjort). Jag vet att jag aldrig kan få tillbaka min barndom. Det är nog mest för att stå upp för mig själv och visa att det inte var okej gjort av dem som kunde anmäla att stå passiva. Sätta lite punkt så att jag kan börja leva så normalt som det går. Men, det är klart att jag skulle bli besviken om utredningen lades ned…

Annons:
Martin
8/29/13, 8:54 AM
#14

En annan sak jag kom att tänka på. Vet inte om din "så kallade pappa" som du själv säger var sjuk även vid övergreppen, men oavsett det så kan hans sjukdomstillstånd idag påverka. Är han så sjuk att han t.ex. inte kan förhöras eller ge sin version av vad som har hänt eller inte hänt så blir det svårt att utan övrig bevisning få ihop en utredning som håller för ett åtal.

mvh Martin

[Moa-]
8/29/13, 10:48 AM
#15

Ja, och är han så pass sjuk att han inte vet eller förstår så kommer troligen påföljden att anpassas efter detta om det är möjligt att få ihop ett fall som leder till åtal.

BrB 29 kap 5 § "Vid straffmätningen skall rätten utöver brottets straffvärde i skälig omfattning beakta

  • 1. om den tilltalade till följd av brottet drabbats av allvarlig kroppsskada,

  • 2. om den tilltalade efter förmåga sökt förebygga eller avhjälpa eller begränsa skadliga verkningar av brottet,

  • 3. om den tilltalade frivilligt angett sig,

  • 4. om den tilltalade förorsakas men genom att han på grund av brottet utvisas ur riket,

  • 5. om den tilltalade till följd av brottet drabbats av eller om det finns grundad anledning anta att han kommer att drabbas av avskedande eller uppsägning från anställning eller av annat hinder eller synnerlig svårighet i yrkes- eller näringsutövning,

  • 6. om den tilltalade till följd av hög ålder eller dålig hälsa skulle drabbas oskäligt hårt av ett straff utmätt efter brottets straffvärde,

  • 7. om en i förhållande till brottets art ovanligt lång tid förflutit sedan brottet begicks eller

  • 8. om någon annan omständighet föreligger som påkallar att den tilltalade får ett lägre straff än brottets straffvärde motiverar.

    Föreligger omständighet som avses i första stycket, får rätten, om särskilda skäl påkallar det, döma till lindrigare straff än som är föreskrivet för brottet. Lag (1988:942)."

imok
8/29/13, 11:23 AM
#16

Han var inte sjuk då han begick gärningarna. Han fick sin diagnos år 2006 och det han gjorde mot mig skedde ungefär från -91 till -96. Men jag förstår ju att hans sjukdomstillstånd nu gör det knepigt. Är han så pass sjuk att han inte kan höras (fast jag tror att han kan det) så läggs det ned även ifall det finns vittnen?

[Moa-]
8/29/13, 11:48 AM
#17

imok; hur kan du vara säker på att han inte var sjuk redan tidigare? Dylika tillstånd är ofta svåra och tar lång tid att diagnostisera, så sjukdomen föreligger ofta långt innan den diagnostiseras.

Det kan gå till åtal, men det som skall bevisas är att det som skett skett, inte att det inte skett. Detta gör att det är svårt att fälla någon med endast vittnesutsagor nära tjugo år senare. Även om han fälls vilket med andra ord inte är säkert även om det går till åtal, så kommer en stor del av påföljden troligen bortfalla eller omvandlas. Åtalet kan även läggas ned om åklagaren inte tror på en fällande dom, en åklagare skall ej driva fall vidare där denne ej tror på ett fällande, i sådana fall är enskilt åtal en möjlighet, dock tror jag att en rättegång är traumatiserande för samtliga inblandade i detta fall. Jag förstår helt och fullt att du önskar ett "avslut" och upprättelse, dock hoppas jag att du inser att det kommer att vara tufft om det går till åtal, och givetvis även i övrigt.

VildaVittra
8/29/13, 12:17 PM
#18

#17 Alzheimer påverkar inte omdömet så pass tidigt i förloppet, utan ger minnesstörningar. Något den sjuke och anhöriga ofta uppmärksammar tidigt. Orsaken till att diagnoser dröjer är att minnesstörningar är ett diffust symtom som kan bero på en vansinnigt massa andra saker.

Hur förberedd är du egentligen för krig, arbetslöshet, bränder eller sjukdom? Läs mer på Prepping iFokus

[Moa-]
8/29/13, 12:23 PM
#19

VildaVittra; jag har inte full insikt i sjukdomens utveckling, utan vet endast att den sker stegvis och många gånger är svår att diagnostisera tidigt.

imok
8/29/13, 12:58 PM
#20

Det ni säger är alltså att jag borde ställa in mig på att utredningen kommer att läggas ned? Är det kallt av mig att anmäla en sjuk människa som kanske inte ens minns gärningarna han begått?

Annons:
imok
8/29/13, 1:04 PM
#21

Moa- Naturligtvis är jag medveten om att det kommer att bli tufft om det går till åtal, men det spelar inte så stor roll i det här fallet. Jag tror inte att det blir jobbigare än en förlorad barndom.

VildaVittra
8/29/13, 1:14 PM
#22

#20 Du bör vara förberedd på det, så att du har en plan för hur du ska hantera upprörda känslor.

Nej, det är inte kallt av dig, om det är en del att din process till att läka, så gör du helt rätt. Sjuk eller ej, så är han ju ansvarig för det som hände och inte du.

Hur förberedd är du egentligen för krig, arbetslöshet, bränder eller sjukdom? Läs mer på Prepping iFokus

imok
8/29/13, 1:29 PM
#23

#22 Det är ungefär den inställningen jag försöker ha, men det är lätt att tankarna och känslorna flyger iväg. Jag har en bra terapeut så skiter allting sig så får jag iallafall hjälp utifrån. Men man kan ju aldrig vara förberedd på hur man reagerar känslomässigt.

Jag har varit lite rädd för det, att folk ska tycka att jag är taskig när han är så pass sjuk. Men än så länge har de jag berättat för varit positiva så jag får tänka på det istället.

Men…nu är det bara att vänta antar jag.

[Moa-]
8/29/13, 1:31 PM
#24

imok; nej, det tycker jag inte, men du bör vara beredd på alla eventualiteter. Det kan hända att det läggs ned då åklagaren inte anser att det håller för åtal eller att det går till rättegång som både kan fälla och fria, det är utifrån det som är sagt i tråden svårt att uttala sig åt ena eller andra hållet. Däremot tror jag att risken/chansen att din far som är allvarligt sjuk döms till fängelse är relativt låg.  

Även om andra saker har varit värre så kommer inte en rättegång att ge dig barndomen åter, däremot kanske du personligen kan känna att du får en viss upprättelse. Det skiljer mellan olika personer hur dylikt upplevs. 

Det enda jag menar är att det är svårt att säga något säkert och bevisa vad som skedde för 20 år sedan, för en fällande dom skall det stå bortom rimlig tvivel vad som skett. Sedan beror det på vad du önskar få ut av det hela då jag som sagt inte ser en fängelsedom som trolig utifrån vad du skrivit i tråden. (Kan vara att personen är yngre/mindre sjuk än vad jag tolkat det som, då kommer det i ett annat läge.)

imok
8/29/13, 1:40 PM
#25

Moa- Det är mest upprättelsen jag är ute efter. Jag bryr mig inte ifall min far hamnar i fängelse eller ej, det kvittar. Helst ser jag att han får vård, ungefär densamma som han borde ha idag pga sin sjukdom (min mamma tar hand om honom just nu, hennes val dock). Vänner till mig har sagt att jag kan få ersättning, men sånt har jag verkligen ingen koll på. Nog för att det skulle underlätta då jag är sjukskriven och inte kan jobba. Allt det han gjorde har hämmat mig så fruktansvärt mycket; hela mitt liv står på "hold" ungefär och har gjort det väldigt länge.

[Moa-]
8/29/13, 1:52 PM
#26

imok; han kan dömas till att utge skadestånd, dock så måste han ha ekonomiska medel för att kunna utge detta. 

"Idag kan en person som döms för ett brott dömas att betala skadestånd till brottsoffret. Problemet är att brottsoffret själv, med Kronofogdemyndighetens hjälp, måste kräva gärningsmannen på det utdömda beloppet. Om gärningsmannen inte betalar ska offret vända sig till sitt försäkringsbolag i ett försök att få ersättning. Fungerar inte detta ska brottsoffret själv ta kontakt med Brottsoffermyndigheten. Här ska offret skriftligen ansöka om att få det som kallas brottsskadeersättning, vilket kan skilja sig från det skadestånd personen i fråga blivit tilldömd." Källa (Dålig källa, men hittade lämpligt citat samtidigt som det lästes i annat syfte.)

Om målet är att bearbeta och försöka få ett avslut på det hal så hoppas jag att du kan få detta genom denna process, jag önskar dig all lycka med detta och att få en god grund för ett fortsatt liv.

Upp till toppen
Annons: