# Falska videor och trollkonton – så försöker aktörer påverka det svenska valet Author: Pyttelite När Sverige närmar sig riksdagsvalet den **13 september 2026** ökar också risken för att främmande aktörer försöker påverka den svenska opinionen. Under augusti har en prorysk påverkanskampanj riktats mot Sverige genom falska videoklipp och inlägg på sociala medier. Materialet har bland annat innehållit påståenden om **valfusk och korruption**. Kampanjen har kopplats till den ryska påverkansoperationen **Matrjosjka**, som har riktat liknande innehåll mot flera europeiska länder. # När falskt blir trovärdigt En av metoderna som används är att få falsk information att se ut som riktig journalistik. Videoklipp kan exempelvis utformas med logotyper, färger och grafiska detaljer som liknar etablerade nyhetsmedier. Det gör att en person som snabbt ser ett klipp på sociala medier kan tro att det kommer från ett riktigt nyhetsmedium. I själva verket kan materialet vara helt fabricerat. Metoden bygger på att utnyttja människors förtroende för etablerade medier. Om en falsk video ser professionell ut kan den uppfattas som trovärdig innan personen hinner kontrollera källan. # Falska konton och trollnätverk En annan metod är att använda **falska konton och så kallade trollkonton**. Kontona kan utge sig för att vara vanliga människor och sedan sprida samma budskap på flera olika plattformar. När många konton delar eller kommenterar samma innehåll kan det skapa en falsk bild av att en viss åsikt är mycket vanlig. På så sätt försöker aktören påverka vad människor tror att andra människor tycker. Sociala medier gör dessutom att information kan spridas mycket snabbt. Ett känsloladdat inlägg om exempelvis valfusk eller korruption kan få stor spridning innan någon hinner kontrollera om uppgifterna stämmer. # AI gör manipulation enklare **AI-teknik och deepfakes** är ytterligare verktyg som kan användas i påverkansoperationer. Med hjälp av AI går det att skapa eller förändra bilder, videor och ljud så att en person ser ut att säga eller göra något som aldrig har hänt. Det kan exempelvis handla om en falsk video där en politiker verkar uttala sig om valet. För den som ser videon utan att kontrollera källan kan det vara svårt att upptäcka att materialet är manipulerat. Utvecklingen gör därför källkritik ännu viktigare. Det räcker inte längre att fråga sig om en text verkar trovärdig. Man måste även fundera på om bilder, videor och ljud kan vara manipulerade. # Målet är inte alltid att övertyga En påverkansoperation behöver inte ha som mål att få människor att rösta på ett särskilt parti. Ett annat mål kan vara att **skapa osäkerhet, splittring och misstro**. Om människor gång på gång möter påståenden om valfusk eller korruption kan de börja tvivla på om valet är rättvist. Påverkansaktören kan då lyckas även om människor inte tror på en specifik lögn. Det kan räcka att människor börjar tänka att medier, politiker och myndigheter inte går att lita på. På så sätt kan förtroendet för det demokratiska systemet försvagas. # Journalister kan också bli måltavlor Påverkansoperationer kan även riktas mot journalister och faktagranskare. Genom att skicka stora mängder falska videor, dokument och påståenden till redaktioner kan aktörer tvinga journalister att lägga tid på att kontrollera materialet. Det kan skapa en **informationsöverbelastning**, där mängden falskt innehåll blir så stor att det blir svårare att hinna granska allt. Samtidigt kan själva granskningen göra att det falska materialet får ännu större uppmärksamhet. När medier rapporterar om en falsk video kan personer som tidigare inte sett den plötsligt bli medvetna om att den existerar. # Källkritik blir viktigare Inför valet blir det därför viktigt att vara försiktig med information som sprids på sociala medier. Ett videoklipp med en känd nyhetslogotyp behöver inte vara äkta och ett inlägg med tusentals delningar behöver inte innehålla korrekta uppgifter. Genom att kontrollera **vem som står bakom informationen**, jämföra uppgifterna med flera oberoende källor och vara extra försiktig med innehåll som väcker stark ilska eller rädsla kan man minska risken för att själv bli lurad eller bidra till att falsk information sprids. # Källor - **SVT Nyheter:** ”Proryskt trollnätverk riktar in sig på svenska valet”, 19 augusti 2026. - **SVT Nyheter:** ”Försvarsforskaren: Risken för valpåverkan i Sverige är 100 procent”, 8 augusti 2026. - **SVT Nyheter:** ”Experten: Så här bör du som väljare använda AI under valkampanjen”, 3 augusti 2026. - **SVT Nyheter:** ”Så ska valet skyddas – mot ökad hotbild”, 21 augusti 2026. - **Valmyndigheten:** Information om valet 2026.