Annons:
Etikettmedia
Läst 1093 ggr
Maria
4/14/13, 8:44 AM

Felaktigt dömd

Detta är visserligen en länk från Aftonbladet om en man som suttit felaktigt fängslad i 38 år😮 för mord och våldtäkt på en liten flicka.

Fantastiskt att tekniken med DNA faktiskt har rentvått många felaktiga straff för oskyldiga människor.

Sedan tänker jag på hur det måste kännas för denne man att komma ut i "framtiden"? Det är ju nästan en tidsresa han gjort. Även om de har haft tillgång till vissa moderniteter på fängelset så måste det vara en främmande värld han kommer ut till.

Svårt att sätta sig in i tanken.

/Maria

Det är bara med hjärtat som man kan se ordentligt. Det viktigaste är osynligt för ögonen"
Ur Lille Prinsen.

Annons:
[Moa-]
4/14/13, 12:15 PM
#1

Ja, det är tragiskt att det är så pass många som faktiskt dömts felaktigt. Värt att notera är att det är långt ifrån alla fall där den dömde nekat som testas i efterhand och kan leda till ett friande.

Tyvärr skall vi inte lita fullt ut i DNA heller, eftersom det inte talar om vad som skett, utan oftast endast vart vissa personer befunnit sig, inte vad de faktiskt gjort.

Det var uppe nyligen en tråd på sajten om fall som prövas igen. Bland annat fallet där tre unga pojkar döms för mord på tre barn, "West Memphis three". Daimen som satt 18 år på "death row" har nu i helgen varit i Sverige och deltagit i Efter tio och Skavlan. Han är förvånansvärt "ohatisk" mot samhället efter vad samhället tagit ifrån honom. Alford Plea är en märklig företelse, och saknar helt rättssäkerhet, att erkänna sig skyldig samtidigt som man nekar till brottet för att frias eller bli skonad från dödsstraffet.

Tragiskt är det minsta man kan säga och det är en stor del av personernas liv som tagits ifrån dem.

Maria
4/14/13, 6:55 PM
#2

Egentligen var det snarare tidsresan jag funderade över. Tänk att komma ut i ett helt nytt samhälle och kanske vara bitter dessutom.

/Maria

Det är bara med hjärtat som man kan se ordentligt. Det viktigaste är osynligt för ögonen"
Ur Lille Prinsen.

[Moa-]
4/14/13, 7:25 PM
#3

Ja, jag hade nog haft väldigt svårt att förlåta samhället för att de har berövat mig min frihet under många års tid…

Hur omfattande "tidsresan" blir beror troligen på vilken anstalt du sitter på, i Sverige har jag svårt att se att den skulle bli allt för omfattande. Däremot tror jag att du kan bli "institutionaliserad" och har svårt att hantera att själv planera vardagen och hela tiden göra de små vardagliga aktiva valen. Jag tänker att i Sverige lär det vara värre för den som satt häktad på fullständiga restriktioner i september 2011, att missa händelsen och komma ut i en värld i halvt krig…

Upp till toppen
Annons: