Rättsväsendet

Var 4:e rättegång ställs in

2012-12-10 07:35 #0 av: Martin

Enligt artikel i Sydsvenskan (TT-nyhet) så ställs var 4:e rättegång i Sverige in. Det innebär att runt om i landet ställs varje dag 50-60 rättegångar in.

Såklart ett enormt resursslöseri. Jag inser också att man aldrig kommer att komma ner på 0, sjukdomar och annat kommer man aldrig att helt kunna garantera sig från.

Det skulle vara intressant att se statistik på varför rättegångarna ställs in. Min erfarenhet är att ofta dyker den misstänkte eller något vittne inte upp.

Jag anser att man borde se över regelverket och oftare köra en rättegång utan att den misstänkte medverkar. Om man frivilligt avstår sin rätt att lämna sin version i rätten så är det ju så. Givetvis inte lika rättssäkert, men någonstans måste man dra en gräns.

För att detta skall bli möjligt måste man också se över regler och praxis, så att man tar bort maxstraffet på 3 månader yrkat för att köra rättegång utan misstänkt. Jag har själv varit vittne på en rättegång där den misstänkte uteblev 5 gånger. De två sista gångerna var det förberett för hämtning av den misstänkte, men den misstänkte var inte hemma så det hjälpte inte. Några tusen i vite skrevs ut de två sista gångerna. De andra gångerna gjorde man inte det för ena gången hade man glömt att på rätt sätt kalla den misstänkte (men hans försvarare var där så helt fel hade inte kallelsen varit) osv.

Ena gången så sade advokaten "skall vi inte köra ändå"? Varpå åklagaren svarade "nej, jag tänker yrka på 7-8 månaders fängelse ungefär lite beroende på vad som kommer fram vid förhören".

Den 5:e gången körde man rättegången utan den misstänkte och åklagaren yrkade 3 månader.

Baserat på beloppen (11.600 kr) som det enligt tidningsartikeln för några år sedan kostade per inställd rättegång om den ställdes in samma dag som rättegången så är det såklart enorma summor som räknas bort. Räknar vi på 50 veckor om året, 5 rättegångsdagar i veckan och 50 inställda varje dag blir det 145 miljoner kronor som man kunde gjort annat för.

mvh Martin
Medarbetare på Djurfoto.IFokus.se

Anmäl
2012-12-10 18:44 #1 av: [Moa-]

Jag håller i mångt och mycket med dig, det är ett stort problem. Däremot är jag emot så kallade tredskodom som du avser gällande påföljder som resulterar i längre frihetsberövning (alla dessa faktiskt, även de där det idag är lagligt). Däremot skulle jag framförhålla att häktning bör nyttjas i högre grad när en person tidigare uteblivit från rättegång utan godtagbara skäl. På detta sätt kan själva rättegångsprocessen effektiviseras, med bibehållen rättssäkerhet. Detta är givetvis förknippat med vissa kostnader, men för mig är rättssäkerheten värd detta.

Anmäl
2012-12-10 19:53 #2 av: Martin

#1 På vilken grund skulle du då häkta? Jag har faktiskt aldrig sett, eller ens hört, att en person som inte är frihetsberövad skulle kunna frihetsberövas bara för att kunna ställas inför rätta (undantaget avvikna och efterlysta).

Jag har även diskuterat detta med åklagare och de har bara skrattat och sagt att då skulle vi snart ha FN och alla de som vurmar för de mänskliga rättigheterna efter oss.

Jag tror också att i åtminstone min del av landet skulle häktena behöva byggas ut väsentligt för att ens kunna hantera det (men det är egentligen en fråga jag inte anser att man skall ta hänsyn till - man skall inte låta bli saker bara för att de medför problem - det löser inga problem).

mvh Martin
Medarbetare på Djurfoto.IFokus.se

Anmäl
2012-12-10 20:50 #3 av: [Moa-]

Martin; "...Är det inte möjligt att avgöra målet skall rätten besluta att den tilltalade skall

  • 1. kallas på nytt vid vite,
  • 2. hämtas till rätten antingen omedelbart eller till en senare dag eller
  • 3. häktas, om det finns förutsättningar för det. " RB 46 kap 15§.

"I promemorian föreslås även att häktningsförutsättningar bör övervägas före alternativen hämtning till en senare dag och vite. Som skäl för detta anför arbetsgruppen att om de lagliga förutsättningarna för häktning är uppfyllda bör rätten använda detta effektiva sätt att säkra att nästa förhandling inte ställs in på den grunden att den tilltalade uteblir." Prop 2000/01:108 s 20

"I dag anges inte uttryckligen i 46 kap. 15 § rättegångsbalken den möjlighet som rätten har att, om förutsättningarna i övrigt är uppfyllda enligt 24 kap. rättegångsbalken, häkta en tilltalad som uteblivit från ett rättegångstillfälle för huvudförhandling eller inställt sig genom ombud då han eller hon har förelagts att infinna sig personligen." Prop 2000/01:108 s 20

"Den som på sannolika skäl är misstänkt för ett brott, för vilket är föreskrivet fängelse ett år eller däröver, får häktas, om det med hänsyn till brottets beskaffenhet, den misstänktes förhållande eller någon annan omständighet finns risk för att han

  • 1. avviker  eller på något annat sätt undandrar sig lagföring eller straff
  • 2. genom att undanröja bevis eller på något annat sätt försvårar sakens utredning eller
  • 3. fortsätter sin brottsliga verksamhet

Är för brottet inte föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år, skall häktning ske, om det inte är uppenbart, att skäl till häktning saknas ." RB 24 kap. 1 §
(Kommentar till avvikande "Författare: Gunnel Lindberg Med avvikande avses framför allt att den misstänkte lämnar orten i syfte att hålla sig undan.")

 

Mycket klipp och klistrande här... =P

Det finns med andra ord vissa möjligheter för häktande redan idag. Sedan finns möjligheterna att ändra lagstiftningen, tror inte att FN skulle anmärka på att någon som vägrar delta i en rättsprocess upprepade gånger häktas för att förhandling skall komma till stånd. Jag förespråkar och föredrar att någon sitter häktad 3-4 dagar istället för att personen ohörd riskerar låt säga 6 månaders frihetsberövande...

Anmäl
2012-12-10 21:16 #4 av: Martin

Se där - där var det ju. Märkligt att ingen åklagare ens verkar ha tänkt tanken när jag snackat med dem om det. Tror det här är en "skrivbordsprodukt" som inte används så ofta. Skulle vara kul att veta hur ofta det har använts.

Rent krasst tror jag att många av de som uteblir inte skulle kunna häktas eftersom att 1 år minimum i fängelse tar bort ganska mycket av vardagsbrotten.

Jag är för att man skall frihetsberöva mycket oftare än vad som görs (inte bara i detta fallet utan i andra fall också). Jag tycker också att det skall finnas speciella anhållningsdomare eller i vart fall att det enbart är åklagare som normalt sätt sysslar med de "vanlig straffrätt" om jag nu skall uttrycka mig så slarvigt. Det finns rent för många ekobrottsåklagare som inte vågar ta beslut - med ibland katastrofala (jaja, kraftigt ord - det var ju inte direkt en tsunami med x antal döda) följder. Det är nog bra att allmänheten inte har insyn i vilka misstag som görs genom att låta folk gå fria, och det är ju rena bedömningsgrejor. Jag har varit med om "ordinarie" åklagare som har anmält jouråklagare för tjänstefel pga att man inte har anhållit folk.

Jag vet inte hur petiga man är i FN, jag vill ju inte tro det heller. Men åklagarna jag pratat med verkar vara rädda för att få den stämplen därifrån i alla fall. Nu har jag inte pratat med massor av åklagare - men det är en generell uppfattning bland flera i alla fall att häktning är så gott som uteslutet om inte det är så att man gripits-anhållits och häktats i direkt anslutning till brottet, och att man blir sittande till rättegången.

mvh Martin
Medarbetare på Djurfoto.IFokus.se

Anmäl
2012-12-11 11:11 #5 av: [Moa-]

Martin; som sagt, det bygger på lite om och men, men möjligheten finns i vissa fall. (Enligt den grundlitteratur som jag har på området så nyttjas dock möjligheten till tredskodom överhuvudtaget inte gällande brottsmål, något som de prejudikat jag nu kollar på tydligt motsäger. Ville endast påpeka märkligheten i att en professor i straffrätt nyttjar termen "aldrig" i ett sådant sammanhang.)

Jag har en liten "hitte-på" version; efter att en person uteblivit från två förhandlingar utan laga förfall, så får vederbörande gripas och placeras i häkte i upp till en vecka, oavsett straffskala för det aktuella brottet, domstolen har sedan jourtider låt säga två dagar per vecka som nyttjas för att beta av de aktuella förhandlingarna. Denna tid skulle jag personligen förespråka ej räknas av mot eventuell påföljd utan detta blir en direkt påföljd för uteblivandet.

Omständigheter kan förändras, så endast för att du inte häktas direkt i samband med första gripandet så finns möjligheten att åter gripa en person, före eller efter ett beslut om häktning.

Däremot är jag ej för mer generellt nyttjande av häktning, eller längre häktningstider, detta främst då häktet är en extremt nedbrytande miljö. Framför allt de som häktas med restriktioner mår ofta dåligt och det kan inte krävas mycket för att tänka sig in i den situationen och inse att detta bör nyttjas i fåtalet fall där vinsterna övervinner omänskligheten.

Sverige har klandrats många gånger både av EU och av FN för våra sätt att hantera saker, inte minst asylprocesser anses vi brista i. Så det som argument tror jag inte på. Så länge gällande lagstiftning följs så har vi ryggen fri där.

Anmäl
2012-12-11 11:20 #6 av: Martin

#5 Håller inte helt med angående häktning. Visst är det en mycket nedbrytande miljö, det vet man om man sett stället. Samtidigt får vi inte glömma syftet med att man är häktad. Någon är drabbad av ett brott och det brottet skall utredas. Häktad är man ju t.ex. för att inte förstöra en utredning eller fortsätta begå brott. För att häktas för att inte fortsätta begå brott, så måste man har begått liknande brott tidigare och då har man lite gjort sitt eget val.

Det finns en mänsklighet hos den brottsutsatte som jag anser att samhället också har att ta hänsyn till. Sen skall givetvis ingen sitta häktad om det inte behövs eller bara för sakens skull, och framförallt inte med fulla restriktioner.

mvh Martin
Medarbetare på Djurfoto.IFokus.se

Anmäl
2012-12-11 13:11 #7 av: [Moa-]

Martin; häktad är du (i regel) när du ej är dömd. Därför bör det nyttjas mycket restriktivt. Självfallet säger jag inte att ingen skall häktas, inte på något sätt, däremot anser jag inte att det skall bli så att samtliga häktas oavsett omständigheter. (Vilket jag ej tror att du heller avser.)

Den brottsutsatte vill jag särskilja från den åtalade. Den enda koppling jag ser däremellan är det eventuella skadestånd som det dömde skall utge till offret. Sedan bör det finnas ett brett stödsnät för offer till olika brott, men dessa stöd bör ej speglas i påföljden som skall vara objektiv och beslutas endast utifrån gällande lagverk. USA:s system där offer och offers anhöriga får uttala sig om påföljd och eventuell benådning är jag en stark motståndare till.

Anmäl
2012-12-11 13:59 #8 av: Martin

#7 Det är svårt att skilja den misstänkte från den brottsutsatte. Jag menar inte att man skall koppla ihop dem men jag menar på att för en brottsutsatt är det viktigt att det blir en bra och ordentlig utredning för att rätt gärningsman skall kunna dömas för rätt brott och få rätt straff. Är man häktad har man varit anhållen och en häktningsförhandling har hållits och det skall därmed en del omständigheter till som pekar mot att man är möjlig gärningsman, är man redan nu uppenbart oskyldig blir man inte häktad. Jag menar att den brottsutsattes rättighet att brottet skall få en ordentligt utredning vägar tyngre än att den misstänkte inte skall häktas. Som jag tidigare har skrivet, avser jag då när det finns skäl till det. Det är långt ifrån vid alla brott jag anser att det finns skäl att häkta men om det är flera gärningsmän och någon är på fri fot anser jag det t.ex. viktigt att den/de man har koll på häktas för att de inte skall kunna snacka sig samman och förstöra utredningen. Överlag är det främst ett problem när saker (t.ex. stulna) är på vift eller när det är flera gärningsmän, och oftast om det gäller grövre tillgrepsbrott eller våldsbrott, eller för all del narkotikabrott av lite större omfattning.

Ditt andra stycke förstår jag inte riktigt, jag menar inte att brottsoffret på något sätt skall påverka den misstänkte mer än det jag skrivit - och det har ju egentligen inte med det enskilda brottsoffret att göra utan snarare med den enskilda utredningen.

Oklart också om du menar att du INTE är motståndare till att offret och dess anhöriga skall uttala sig (ej en stark motståndare till) men så som jag tror att jag känner dig tror jag att du missat ett ord och att du är motståndare till det? Jag är inte en förespråkare av det och det tror jag du vet.

mvh Martin
Medarbetare på Djurfoto.IFokus.se

Anmäl
2012-12-11 17:45 #9 av: [Moa-]

Martin; jag tycker faktiskt inte riktigt att det är svårt att särskilja offer och gärningsman, lagen och gällande regelverk kan ses som en mellanlinje enligt mig. Ja, gärningsmannens straff ger vissa av offer en känsla av upprättelse, men enligt mig är det ej straffets huvudsakliga syfte i dagsläget. Framför allt skall straff idag verka preventivt, ej vedergällande, en syn som jag fullt ut delar. (Även om vissa anser att denna syn idag håller på att delvis förändras enligt vissa.)

Nej, så går det när man snabbt skall skriva något, missat en punkt och lyckats felskriva ett jag till ett ej, nu skall det vara korrekt.

"Det finns en mänsklighet hos den brottsutsatte som jag anser att samhället också har att ta hänsyn till." Det är den meningen som jag försökte besvara och som jag annars ej vet hur jag skall tolka...

Anmäl
2012-12-12 07:32 #10 av: Martin

#9 Jag tror inte att vi tycker olika - bara att vi pratar förbi varandra. Jag pratar inte om straffet, jag pratar om att brottet skall klaras upp. För visst tycker du att brottsoffret har rätt till att få uträtt huruvida ett brott är begånget eller ej? Visst tycker du att brottsoffret har rätt till att en gärningsman skall fällas (egalt vem, sålänge det är rätt gärningsman - detta för att eventuellt kunna få skadestånd). Hur får man detta? Jo - genom att man kan göra en ordentligt utredning och frågan som diskuterades var frihetsberövande i form av häktning (inte fängelsestraff) i de fall det behövs för att gärningsmannen inte skall kunna påverka utredningen. Jag tror inte vi tycker olika om den biten. I så fall har jag helt missförstått dig :)

De gånger jag har blivit utsatt för brott har det inte gjort mig varken från eller till vad det blivit för straff. Det har varit värre vid ett par tillfällen där det inte lett till fällande dom.

Angående huruvida straff skall vara preventiva eller vedergällande är jag kluven till.

mvh Martin
Medarbetare på Djurfoto.IFokus.se

Anmäl
2012-12-12 11:54 #11 av: [Moa-]

Vi är inte så oense i sak, däremot ser vi samma sak ur två olika synvinklar, du ser det mycket ur offrets perspektiv, jag ser det mer ur samhällets perspektiv. Jag vill inte straffa gärningsmannen för offrets skull, utan för samhällets skull. Offrets skada har redan uppkommit och kan ej reparerats genom att vi straffar gärningsmannen, annat än möjligen ekonomiskt genom skadeståndet.

Ett brott kan vara att brott, med eller utan gärningsmannen. Häktning är många gånger nästan mer ingripande än ett fängelsestraff enligt mig, framför allt till skillnad från de kortare som många gånger idag kan avtjänas genom IÖV.

Jag skulle gärna se mer individualpreventiva påföljder för att minska återfall i brott och/eller missbruk. Vedergällande är för mig en eskalerande spiral som aldrig kommer att sluta bra.

Anmäl
2012-12-12 22:46 #12 av: Martin

Beror nog på hur man ser det med vedergällande. Det finns många sorters straff och vissa straff fungerar säkert preventivt för en men inte för en annan, vissa straff uppfattas säkert som vedergällande för någon men inte för andra.

Det är inte en slump att många lite äldre narkomaner gärna inställer sig för fängelsestraff på ett par månader den kalla årstiden istället för den varma. Eller går in på behandling under den kalla istället för varma årstiden.

Böter är en annan sak, såvida det inte handlar om dagsböter så är beloppen väldigt olika för olika personer (beloppen är ju samma om det inte är dagsböter, men kan slå väldigt olika och därmed säkert uppfattas som vedergällande av någon men som inte rör en annan i ryggen varken som vedergällande eller preventivt).

Man kan vända på det - släpp det jag sagt om att brottsoffret är värd att utredningen görs så att det kan bli en dom i ärendet. Byt ut brottsoffer mot samhället, så tycker jag fortfarande likadant. Rättsväsendet är skyldigt att utreda eventuella brott på ett adekvat och noggrant sätt. Om det innebär att någon skall frihetsberövas för att det inte skall påverka utredningen, så tycker jag det är viktigare. Brottsoffer behöver ju inte heller vara en person utan kan vara ett företag helt utan känslor eller som bryr sig om ifall brottet blir uppklarat eller inte - det är bara lite ekonomiansvariga och andra som vill att det skall klaras upp så man kan få ersättning osv.

Vissa saker som man uppfattat som ett brott fastslås ju i rätt att det inte har varit ett brott. Om man har en gärningsman. Då faller rätten till ersättning. Har man inte en gärningsman, kan man få ersättning. För brottet. Eftersom att inte rätten prövar om det är ett brott eller inte. Lite lustigt det där (och då pratar jag om ersättning via försäkringsbolag osv - inte av en gärningsman).

Och jag är inte ute efter att straffa gärningsmän varken för brottsoffret eller samhällets skull. Jag vill att straffet skall vara sådant att personen ifråga inte begår brottet igen (och det blir ju indirekt för samhällets skull) men det är ju också mycket för personens skull. Men som sagt - jag är kluven. Jag anser att det finns brott som kräver straff som inte i första hand tar hänsyn till gärningsmannen.

Det är en sak att titta på saker rent teoretiskt, där kan jag ha en uppfattning. Men när man vet hur verkligheten ser ut och vad som händer där ute vet man att mycket av det teoretiska blir aldrig praktik. Och då tycker jag annorlunda, än vad jag själv tycker när jag läser och resonerar om det rent teoretiskt. Jag är väl helt enkelt lite schizofren. :o)

mvh Martin
Medarbetare på Djurfoto.IFokus.se

Anmäl
2012-12-13 10:53 #13 av: [Moa-]

Martin; majoriteten av straffen kan enligt mig tolkas både (allmän)preventivt och vedergällande, däremot är det svårare att då dem att fungera reperativt (”lagande” för brottsoffret)... Det jag utgår ifrån är syftet med lagstiftningen, vilken är tanken med varje paragrafs lydelse och hur rättfärdigas denna? Skall lagen verka preventivt, eller vedergällande, dödstraffet med offentliga avrättningar och föregående hån var tänkt syftat att vara allmänpreventivt, däremot är idag en mer vanligt förekommande argument för dödstraff att det skall vara vedergällande, så det ena utesluter på intet sätt det andra. Däremot vill jag framkomma till att ett rent vedergällande syfte och argumentation ofta blir barbariskt osmakligt och degraderar människan. Jag ansar att vi bör ha kommit vidare från detta år 2012.

"Det är inte en slump att många lite äldre narkomaner gärna inställer sig för fängelsestraff på ett par månader den kalla årstiden istället för den varma. Eller går in på behandling under den kalla istället för varma årstiden." Absolut, men hur inspelar detta på domens syfte?

Böter har jag svårt att någon skulle argumentera för bör anses som vedergällande, utan snarare som preventivt. Dock är det utan tvekan så som du säger, de slår väldigt olika, något jag är stark motståndare till. Dock finns vissa förstärkningar som lite utjämnar detta, men absolut inte fullt ut, så som körkorts indragning m.m. Återigen kan en person vara beroende av sitt körkort för att kunna utföra sitt arbete och en annan ha råd att åka taxi till och från arbetet utan att det nämnvärt bekymrar honom... Detta är absolut ett problem enligt mig. (Nu vandrar diskussionen lite i vanlig ordning.)

Vidare så håller jag helt och fullt med dig, tror att jag även skrev det, att vi troligen till stor del delar åsikten men ur olika synvinklar. Dock vill jag ej släppa på beviskraven för att en häktning skall kunna tillkomma, just på grund av att det är så pass ingripande. Däremot så säger jag givetvis ej att vi ej skall häkta människor, endast att det skall göras med förnuft och när vinsterna anses större än vad ingripandet gör.

Du förespråkar med andra ord ej vedergällning utan ett individualpreventivt straff? Detta är relativt ovanligt i sin rena utformning, men vi kan i dagsläget säga att vi delvis har det syftet med våra påföljder. Rent individualpreventivt skulle oftast vara mer vård och behandling, givetvis inte alltid, men i långt högre utsträckning än vad som nyttjas i dagsläget.

Det sista är väl lite samma sak som jag ofta upplever och känner ibland kan de mer primitiva hämnd- och rättvisetankegångarna komma fram, däremot så värderar jag slutligen rättsäkerheten högst, vilket gör att de rationella tankarna får stå för mina åsikter även om hjärtat ibland talar för något annat. Något som bland annat ställde till problem i Bobbytråden, självfallet kan 8 år jämfört med ett liv anses alldeles för lågt, men hur skulle vi annars ha det? Det är ej rimligt att anpassa straffskalan efter varje enskilt brott...

Anmäl
2012-12-13 12:20 #14 av: Martin

Som jag skrev, jag är väl lite Schizofren. Jag kan anse att det finns brott där straffet mer bör vara vedergällande än preventivt och i fallet med Bobby är ett sådant. Jag kan säga att jag rent moraliskt inte hade haft något emot att de två gärningsmännen aldrig släpptes fria. Å andra sidan förstår jag rent logiskt att sitta inspärrad resten av livet gör ju inte dem till bättre människor. Men som jag också skrev i Bobbytråden, mannen har för mig straffat ut sig helt genom likvärdig tidigare brottslighet och jag tror inte att han kommer att sluta. Ingen blir ju gladare än jag om jag har fel (jo, de som eventuellt träffar honom från nu och framåt om jag har fel).

Å andra sidan med tanke på hur otroligt mycket ett våldsbrott eller ett stöldbrott kostar samhället så tycker jag att kan man med preventiva straffmetoder göra så att en gärningsman upphör med sin brottslighet så är det mer värt än ett straff i vedergällningssyfte. Tyvärr är det väl så att dagens straff varken fungerar som det ena eller det andra.

Första stycket du skrev håller jag med men har väl inte riktigt med dagens straffvärden att göra, dödsstraff var det ju längesedan vi sysslade med.

Kanske skulle man införa dagsböter för alla bötesbrott. Då blir beloppet i alla fall mer i förhållande till respektive persons inkomst/utgifter. Sen om det är rätt eller fel kan ju också diskuteras. Skall en som tjänar mer få mer i böter för att ha kört 60 km/t på en 50-väg än en som tjänar mindre? Vad är rättvisan i det? Som sagt, att det slår olika är nog svårt att komma ifrån, det kommer alltid att finnas någon grupp som inte drabbas speciellt mycket av vissa straff.

mvh Martin
Medarbetare på Djurfoto.IFokus.se

Anmäl
2012-12-13 13:35 #15 av: [Moa-]

Vet inte riktigt hur jag skall tolka ditt första stycke... Förespråkare av den Amerikanska-modellen "3-strikes-and-your-out"? Hur skulle du praktiskt vilja ha en förändring? Känslomässigt kan jag hålla med, men logiskt fungerar det inte hur det skall utformas...

Dödsstraff är ett talande exempel, och nyttjas även idag allt för frekvent, inte i Sverige, men i USA exempelvis som annars brukar anses som ett likvärdigt land i mångt och mycket. Vissa andra brott går att se på liknande sätt...

Gällande fortkörningsböter exempelvis så skall straffet upplevas likvärdigt för att fungera preventivt vilket är syftet med regeln, därmed borde det anpassas efter förövarens plånbok...

Sedan håller jag inte med dig, utan anser att många straff idagsläget verkar preventivt. Majoriteten av befolkningen begår ej brott (vissa undantag för bland annat för fortkörning), hade handlingarna varit lagliga tror jag att de mer frekvent skulle genomförts...

Anmäl
2012-12-13 13:55 #16 av: Martin

Angående mitt första stycke - som jag skrev är det känslorna och inte logiken som styr det där "3 strikes and your out" och inte något som jag förespråkar, även om jag kan anse att det ibland vore så. Jag har inget bättre förslag än det vi har idag.

Jag är inte särskilt insatt i hur ofta dödsstraffet används i USA, men det är ju också så att USA är ett lite speciellt land där det inte fungerar likadant i hela landet. Det är ju t.ex. inte hela USA som har dödsstraff som möjlighet (eller vad man skall kalla det) ens. För något år sedan tror jag det var runt 60%, 30-35 stater som hade det. Så det är ju farligt att dra USA över en kam med tanke på storleken och att det fungerar lite olika.

Jag har inte läst bakgrunden till att man i Sverige har ordningsböter (fasta belopp) för vissa saker och dagsböter (inkomstbaserat) för vissa brott men det finns säkert en skillnad. Jag tror inte att syftet med ordningsböter är att det skall slå precis lika hårt mot alla - då hade det rimligare varit dagsböter. Å andra sidan innebär dagsböter att vissa personer inte drabbas alls (socialt och ekonomiskt svaga). Det är ungefär som att ett körkortsindragande påverkar mer om man behöver körkortet, t.ex. i jobbet som busschaufför eller taxidriver eller något annat.

Att jämföra lagliga handlingar med olagliga blir ju lite fel. Men jag förstår hur du menar. Mer rätt hade nog varit att jämföra om det varit ett annat straff för vissa olagliga handlingar, så hade kanske fler eller färre begått de handlingarna beroende på straffet. Men visst har du en poäng i att i och med att vissa gärningar är straffbelagda är straffet också preventivt. Jag har inte riktigt tänkt så innan, jag har tänkt på återfallen även om det ju logiskt är samma sak.

Jag vet många som inte egentligen har råd att varken bli av med sitt körkort eller att betala de dyraste fortkörningsböterna, men som ändå kör för fort. Skulle man inkomstanpassa böterna skulle de få billigare böter. Det skulle knappast leda till att de körde långsammare. Jag tror helt enkelt att för mycket brottslighet är upptäcktsrisken så låg att man tar den chansen/risken. Jag tror att en större upptäcktsrisk skulle vara mer preventivt än ännu högre böter.

Tyvärr är ju hastighetsbrotten något som många bagateliserar. Men det är ju visat i forskning efter forskning att hastigheten dödar. Från och med nästa år försvinner alla 50-vägar i Malmö och blir 40, eller om de är större och i utkanterna och inte har oskyddade trafikanter 60. Detta efter ett försök på några av de större och mest olycksdrabbade vägarna i Malmö som fallit väl ut. Fler kommuner lär följa efter.

mvh Martin
Medarbetare på Djurfoto.IFokus.se

Anmäl
2012-12-13 14:12 #17 av: [Moa-]

Det är ju tyvärr det som är problemet, det finns ofta ingen bättre lösning, då gäller det att acceptera de regler som finns. Vissa verkar vilja ändra reglerna i efterhand för specifika brott, vilket skulle gå emot rättssäkerhetens mest fundamenta bitar...

USA har dödsstraffet och skulle kunna avskaffa det på federal nivå, vilket de ännu ej lyft frågan. (Troligen delvis för att Texas skulle spåra ut totalt vid väckandet av frågan.)

Min version är en lägstanivå som ej kan underskridas som gäller för de som lever på studielån, ekonomiskt försörjningsstöd eller liknande, sedan är det en stigande skala. (Även ej fasta tillgångar bör räknas in i viss mån.)

Idagsläget tas ju viss hänsyn till om du behöver körkortet i ditt yrke, vilket enligt mig är ganska märkligt och snarare borde fungera tvärt om, att det är högre krav på dig att kunna köra om du frekvent vistas i trafiken...

Jag bagatelliserar fortkörning något enormt, jag ser det ej som ett brott, utan som irriterande övervakning. Att lagligt kunna köra 70 km/h på en grusväg mitt i vintern men inte 120 km/h på en motorväg i skuggigt sommarväglag, ja, idiotiskt enligt mig... Jag anser att människor bör få använda omdömet mera i trafiken, det är ett läge statiska regler ej är av godo. Förutsättningarna ändras frekvent, det är därför märkligt med konstanta regler.

Att köra i tätbebyggt område är inte samma sak som att köra på landsbyggd.

Anmäl
2012-12-13 21:50 #18 av: Martin

Rent krasst skulle de där 70 km/h på grusväg på vintern kunna bli en vårdslöshet och därmed inte alls vara laglig. Nu är ju vårdslöshet svårt att få domar på med tanke på några häpnadsväckande prejudikat.

Jag tror säkert att hade folk använt sitt omdöme i trafiken så hade man inte som i Malmö t.ex. behövt sänka från 50 till 40. Flera 70-vägar har ju för övrigt blivit 80 på många håll i Södra Sverige och vi har ju även 120-sträckor på motorvägarna. Av en enkel anledning: Folk använder vettet där och det händer inga (eller i princip inga) olyckor, och därmed kan man ha en högre hastighet.

Det finns ju inte heller oskyddade trafkanter på motorvägarna (tja, motorcyklister kanske skall räknas som oskyddad i och för sig) och det är ju för deras skull man sänker i tätbebyggt område.

Jag tror inte det är någon som har jämntställt landsbygdskörning och tätortskörning heller? :o)

Jag säger inte att jag håller hastigheten alltid men vid skolor och andra 20- och 30-sträckor gör jag det alltid och på 50-sträckor är det mycket ovanligt att jag överskrider hastigheten om det inte är väldigt gles trafik. Men så är jag också beredd på att ta konsekvensen, för jag ser det som ett brott och är fullt medveten om att det kommer svida i backfickan om farbror blå står där med sin laser.

Körkortsindragningen är ju inget straff från polis/åklagarmyndighet utan det är ju Transportstyrelsen som helt och hållet handlägger den biten så även om det blir kännbart som ett straff och är kopplat till brottet så är det ju inget som egentligen är kopplat till straffet som sådant.

Med "ej fasta tillgångar" - menar du lösåret då? Och hur menar du att det då skall spela in - har man mycket/dyrbart lösöre så skall man få högre eller lägre böter?

mvh Martin
Medarbetare på Djurfoto.IFokus.se

Anmäl
2012-12-14 20:22 #19 av: [Moa-]

Martin; skall mycket till för att det skall bli vårdslöshet, och i regel fordras att skada uppstår för att det skall bli tal om detta.

Jag förespråkar definitivt mer eget ansvar i trafiken, främst utanför tätbebyggda områden, men ibland även vid andra tillfällen. Har bland annat en kilometer lång väg utan egentliga korsningar, inga hus direkt i närheten och separat gång- och cykelbana, lägg dessutom till nedåtslutning. Hopplöst att hålla 50 km/h på kan jag säga...

120 sträckorna är jag förespråkare för, utan tvekan, dock skall svenskarna lära sig att köra på sådana vägar också, alla trafikanter är tyvärr ej bra på att ta hänsyn till sina medtrafikanter.

Indraget körkort är som du säger inget straff och är särskilt från böterna, men samtidigt så är det en direkt konsekvens och påföljd från fortkörningen.

Ej fasta tillgångar innebär i det syftet lättomvandlade tillgångar, allt utom fast egendom och bostadsrätt (vissa andra undantag) tror jag att jag syftar på då. Inte helt lätt, men har du aktier för 3 miljoner på banken så spelar det ingen roll om du har en låg årsinkomst, du drabbas ej hårdare pga. detta.

Anmäl
2012-12-14 21:11 #20 av: Martin

120-sträckor skall det vara där vägarna är byggda för det och sedan skall som sagt bilisterna ta sitt ansvar. Här nere omkring har vi 110-vägar som jag tycker är knappt lämpliga för 110 om jag jämför med vissa 70-sträckor som jag tycker kunde varit 90-sträckor (bara för att ta ett ex).

Jo, vårdslöshet är svårt att få domar på (som jag skrev) och jag måste erkänna att jag tycker att man borde se över lagstifningen, om den verkligen fungerar som det var tänkt.

Tror att jag förstår hur du menar med sista stycket, men inte helt säker. Kan du exemplifiera?

mvh Martin
Medarbetare på Djurfoto.IFokus.se

Anmäl
2012-12-14 21:30 #21 av: [Moa-]

Vårdslöshet är ju lite av en "slaskparagraf" om du inte bryter mot någon egentlig lag skall du kunna dömas ändå...

Jag menar mest att om du har stora pengar exempelvis genom arv/lotterivinst så skall detta speglas i botens storlek. Däremot anser jag att stora fastigheter som binder kapitalet skall frånses denna regel, att behöva sälja hemmet/släktgården för att du kör för fort anser jag ej rimligt.

Anmäl
2012-12-14 22:00 #22 av: Martin

#21 Och det menar jag att man i princip inte kan idag med dagens vårdslöshetspraxis. Oftast är du dömd för annat också i sammanhanget.

Då är jag med på hur du menar. Sen kan jag tycka att aktier är ganska lätt att göra sig av med så det kanske skall räknas men det är väl så du menar också antar jag.

Men som sagt, det är svårt det där med var gränser och nivåer skall ligga och varför den ena skall betala mer i böter än den andra bara för att man har högre lön eller mer pengar på banken. Frågan är om det går att ha ett system som är rättvist. Eller om ett system kanske är rättvist när alla vet vad som gäller från början, så får man själv välja om man vill riskera konsekvenserna.

mvh Martin
Medarbetare på Djurfoto.IFokus.se

Anmäl
2012-12-14 22:30 #23 av: [Moa-]

Martin; jag anser ju dock att det skall vara höga krav när det gäller så pass generella rubriceringar.

Exakt, där är vi då helt överens, det som är enkelt att omvandla, tumregel inom en månad ungefär skall räknas in, däremot ej fast egendom eller vissa särskilda släktklenoder.

Motiveringen till varför vissa skall betala högre summor än andra är för mig ganska självklart, för att preventionen skall fungera likvärdigt...

Anmäl
2012-12-15 00:28 #24 av: Martin

Jo, men det kommer aldrig att bli likvärdigt och jag tror att det blir för svårt att göra allt likvärdigt. Men det är ju en tanke och det finns ju på andra håll, Finland har ju delvis så t.ex. med inkomstbaserade böter för fortkörning. Men jag tror ändå inte det blir jämnställt.

Låt säga att man tjänar 200.000 kr om året. Och person B tjänar 2 miljoner om året.

Gissningsvis har person B högre utgifter i övrigt också, det brukar vara så att man rättar mun efter magsäck. Men ändå inte i proportion. Hur dyrt boende man än har så bor man kanske inte för 10 ggr mer än person A, låt säga att den personen har en liten hyreslgh så kanske man har en hyra på 3.000. Då skall person B ha en boendekostnad på 30.000 för att det skall vara likvärdigt. Det jag menar är att om A får 2.000 i böter och B får 20.000 i böter (jämnt förhållande efter inkomst) så kommer B ändå ha mer pengar över relativt sätt än A. Visst, inget säger ju att proportionen skall vara på det sättet, man kanske skall räkna ut vad någon har kvar efter att allt är betalt osv - men som sagt - då är vi inne på lite mer avancerade saker och jag är inte alls säker på att det blir mer jämnlikt.

Och om då B är beroende av sitt körkort för att få sitt jobb, och får det indraget och blir utan körkort 6 månader och därmed utan inkomst och tappar 1 miljon kommande 6 månaderna. Skall man då ta hänsyn till det också? Som sagt, många parametrar. Jag tror inte man skall göra det för svårt. Man skall nog titta på dagsbötersystemet. Men som sagt, likvärdigt kommer man aldrig få straffen.

mvh Martin
Medarbetare på Djurfoto.IFokus.se

Anmäl
2012-12-15 11:18 #25 av: [Moa-]

Vad har den måntliga månadskostnaden med detta att göra? Du har medel och är fri att nyttja dem på vad helst du önskar. Om du har en årsinkomst på 2 miljoner och vill bo i en hyreslägenhet med låg månadskostnad så är ditt val, det har med individuella preferenser att göra. Vi har en universitetslärare som bor i ett av stadens mindre "fina" områden, i en tvårumshyresrätt, däremot har en investerat i ett ljudsystem för mellan 100 000 och 200 000 kr. Alla gör vi våra val. =)

Att en person med mer från början efter en procentuell nedskärning fortfarande kommer att ha mer över är ganska självklart, hur personen valt att sprida sina kostnader mellan fasta och rörliga är för mig oviktiga individuella preferenser.

Gällande om du är beroende av körkortet för arbetet så är ju systemet (tyvärr) utformat så att du återfår det fortare eller ibland slipper att förlora det överhuvudtaget.

Dagsbotssystemet är som du säger inte perfekt, men det är enligt mig att föredra framför de idag tillgängliga alternativen...

Anmäl
2012-12-15 19:16 #26 av: Martin

Gällande körkortet är det oftast som du säger, men ingen absolut regel. Beror bland annat på hur ditt trafikregister ser ut tidigare och lite vad du gjort dig skyldig till.

Om en avgift skall slå lika så skall den ju i proportion motsvara samma ingrepp i vardagen. Och det är där jag menar att det blir svårt, är man som sagt höginkomsttagare kommer man alltid att ha lite mer pengar över. Att det var just boendet var bara ett exempel. Det kunde varit ljudsystem också. Eller oxfile istället för vatten och knäckebröd.

Dagsbotssystemet skulle jag vilja se på några fler brott men inte alla, det skulle bli orimligt stora avgifter för en del och orimligt låga för andra. Det är en svår avvägning det där.

mvh Martin
Medarbetare på Djurfoto.IFokus.se

Anmäl
2012-12-15 19:28 #27 av: [Moa-]

Absolut, det är inget som är absolut säkert, det är en individuell prövning, dock anser jag att den är kontraproduktiv...

Nja, det håller jag inte med om, samma procentuella effekt kan jag gott nöja mig med. Kommunistiska samhällen är i regel ej önskvärda i dagens Sverige...

Jag kan tänka mig en höjning av lägsta nivån för vissa delar av dagsbotssystemet...

Anmäl
2012-12-15 20:28 #28 av: Martin

Jag är inte heller för det - vilket jag ju skrivet. Men bara för det så tycker jag inte att det slår jämnt med det procentuella heller. Men det blir mer jämnt kännbart. Även om de som tjänar mycket ändå kommer kunna avvara de pengarna utan allt för stora ingrepp i sin vardag medan de andra fortfarande kommer känna av det i vardagen.

mvh Martin
Medarbetare på Djurfoto.IFokus.se

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.