Övriga artiklar

Gärningsmannen är en kvinna

2009-06-15 20:35 #0 av: Caspia

”Gärningsmannen är en kvinna: En bok om kvinnlig brottslighet” är titeln på journalisterna Suzanne Kordon och Anna Wetterqvists läsvärda bok från 2006, utgiven på Bokförlaget DN. I boken hävdar författarna att kvinnor och män på grund av sin könstillhörighet tillskrivs egenskaper som påverkar omgivningens, medias, poliskårens och domstolarnas bild av dem.

 

"De som dömer i domstolarna är vanliga människor, med alla de fördomar och värderingar som man bär med sig om kvinnor och män. Rättens uppgift är att göra en objektiv och juridisk bedömning huruvida den åtalade är skyldig eller inte och vilken påföljd som i alla fall ska bli aktuell. Men även om kvinnor idag har samma medborgerliga rättigheter som män bygger juridiken historiskt sett på manliga värderingar och synsätt. Kvinnorörelserna har slagits för att få inflytande i lagstiftningen för att ändra kvinnans status och uppnå jämlikhet även där. På vissa områden har de lyckats få igenom förändringar, exempelvis när det gäller våldtäkt, pornografi, jämlikhet i arbetslivet och i hemmet.
Men synen på kvinnor som offer för mäns våld dominerar fortfarande inom rättsväsendet även när kvinnorna själva är förövare" (Kordon och Wetterqvist 2006:146-147).

 

Gärningsmannen är en kvinna. En bok om kvinnlig br
Foto: Caspia

 

"Gärningsmannen är en kvinna: En bok om kvinnlig brottslighet" omfattar förutom inledning och efterord följande elva kapitel.

  • 1. Kvinnlig kriminalitet - vad kan det bero på?
  • 2. Våldsbrott
  • 3. Kvinnor som dödar sina barn
  • 4. Unga kvinnors kriminalitet
  • 5. Sexualbrott
  • 6. Ekonomisk brottslighet
  • 7. Rån
  • 8. Kvinnor och narkotika
  • 9. Kvinnor och rättsväsendet
  • 10. Kriminalvård för kvinnor
  • 11. Kvinnlig brottslighet och media

I boken diskuterar författarna fenomenet att män (starka, ska klara sig ensamma) och kvinnor (ömsinta, omhändertagande, moderliga) tillskrivs olika roller som inte är förenliga med att en kvinna skulle utföra ett våldsbrott. De kvinnor som trots allt misstänks för grova brott ses som offer för en starkare man som på ett eller annat sätt tvingat dem till handlingen. Det är också vanligt att offret hävdas vara psykiskt instabil vid tillfället gärningen utförts (till och med PMS kan räknas som sådan tillfällig sinnesförvirring). Som exempel lyfter författarna fram de rikskända händelserna i Knutby 2004, där (barnflickan) Sara Svensson döms för mord men av allmänhet, domstol och advokat ses som ett offer för (pastorn) Helge Fossmos manipulation. Boken är fylld av liknande exempel och huvudfrågan lyckas aldrig tillfullo besvaras, varför ses det som omöjligt för en kvinna att på egen hand utföra ett brott som en ensam man är kapabel till?

Medias roll i hur allmänheten tar del av berättelsen kring brottet handlar enligt författarna också om könsroller. Man berättar med hjälp av pressklipp om kvinnliga gärningsmän som i rätten eller som besöks på anstalten beskrivs som sköra, bleka och ständigt snurrandes på en hårtest. En man får inte samma fokusering på sitt yttre utan själva brottets karaktär lyfts istället fram. Detta menar författarna påverkar läsarens bild ytterligare av hur en man och en kvinna "ska" vara.

Trots att 6% av landets dömda fångar är kvinnor är kriminalvården väldigt lite anpassad för dessa. För män sker fängelsevistelsen på olika avdelningar och med olika säkerhetsgrad beroende på dess bedömda farlighet på grund av brottets karaktär men eftersom kvinnor är färre hamnar de på någon av de anstalter med avdelningar för kvinnor, utan hänsyn till vilken typ av brott de dömts för. Det finns idag fem kvinnoanstalter, Sveriges största och kanske mest kända är Hinseberg som ligger utanför Örebro samt Sagsjön i Lindome utanför Göteborg (tidigare benämnd Lindomeanstalten), Ystad, Färingsö (ligger i Mälaren, tillhör Ekerö kommun) och Ljustadalen utanför Sundsvall. För både internerna och personalen är det slående hur mansanpassad kriminalvården är. Ett exempel på det är basutbudet av kläder som internerna måste klä sig i, där kalsonger och slipsar finns med, men inte BH:ar.

 

Referenser: Kordon, Suzanne och Wetterqvist, Anna (2006). Gärningsmannen är en kvinna. En bok om kvinnlig brottslighet. Bokförlaget DN: Falun.

Anmäl
2009-06-15 21:31 #1 av: Sara

Bra artikel! Ska nog ta och låna den boken, verkar intressant att läsa!

Anmäl
2009-06-16 00:20 #2 av: JohannaMax

Låter jätteintressant! Ska nog leta rätt på den boken tror jag

Mode & Skönhet.iFokus -sajten om mode, skönhet, smink. glitter & glamour!

Anmäl
2009-06-27 21:06 #3 av: Caspia

1 & 2: Jag lånade den på biblioteket så den är nog inte så svår att få tag på.

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.